Konflikt

Om hårda och mjuka vapen i en värld där antalet krig blir allt fler. Vad är egentligen mest effektivt mot terrorgrupper och krigshetsare - tungt artilleri eller kulturdiplomati? Hör röster från UD, Bryssel och Viktoria and Albert museum i London, om vilka maktmedel som är mäktigast i vår tid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det har gått 25 år sedan den amerikanske statsvetaren och harvardprofessorn Joseph Nye som förklarade sin världsberömda syn på makt, och hur ett land kan dela in sina möjliga maktmedel i hårda - det vill säga militära och ekonomiska - och mjuka medel, som mer handlar om att få andra att vilja samma sak som man själv. Dagens Konflikt handlar om makt. Makt att påverka världen. Makt att förebygga krig. Makt att lösa infekterade konflikter. Fokus ligger inte på militära muskler, utan det där andra mjuka. Vad är det? Och framför allt hur effektivt är det? Gäster i studion är Ulla Gudmundson, före detta diplomat och analyschef på UD och Olle Wästberg, regeringens demokratiutredare och tidigare diplomat. Programmet börjar i Sverige, i en tid då många ropar på upprustning av försvaret, delvis som en följd av Rysslands agerande i Ukraina och över Östersjön. Vi har sett ökande anslag till försvaret, en borgerlighet som försöker väcka nytt liv i Natofrågan, och en försvarsminister som militäriserar Gotland och vill öka det militära samarbetet med USA. Har de hårda perspektiven tagit all luft i den säkerhetspolitiska debatten? Konflikts Erik Hedtjärn begav sig till en av alla de platser där den här debatten har förts den här våren, Europahuset i Stockholm. Vad har konst att göra med makt och framgångsrik utrikespolitik? Brittiska muséer har länge haft en unik ställning, med en självständig och kreativ kulturdiplomati. Konflikts Kajsa Boglind begav sig till Victoria and Albert museum i London för att se vilken betydelse kulturdiplomatin har i en stormakt som tvingats dra ner på försvaret samtidigt som det som kallas mjuk makt också verkar vara på väg att stagnera. Det handlar inte längre om vems armé som vinner utan vems berättelse som vinner, menar Harvardprofessorn Joseph Nye, som ju är den som myntade begreppet "soft power" 1990. Vad tänker den person som är satt att försöka mäkla fred i en av vår tids mest svårlösta konflikter om det här? Konflikts Anja Sahlberg ringde upp den svensk-italienska diplomaten Staffan de Mistura. Programledare: Kajsa Boglindkajsa.boglind@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberganja.sahlberg@sverigesradio.se

Om journalisten och demokratiaktivisten Ammar al-Shahbander från både Bagdad och Malmö. En bilbomb från IS tog hans liv i Bagdad för knappt två veckor sen. Han trodde på USA:s invasion, han trodde på irakierna och han trodde på sin förmåga att förändra, även när allt verkade gå fel. Hör honom själv i en intervju med Konflikt om sin dröm och hör röster från Bagdad, Malmö och Brooklyn om hopp i ett land som slitits sönder av krig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Svensk-irakiern, journalisten och aktivisten Ammar Al-Shahbander gick lördagen den 2 maj på Burj Babel, Babels torn i Bagdad. Det blev en kväll med poesiuppläsning och musik av bandet ”Två gitarrer”. Bilden ovanför från Burj Babel blev den sista tweet som Ammar någonsin skickade ut. Han dog samma kväll när en av Islamiska Statens bilbomber exploderade. I Konflikt skildrar vi Irak genom en älskad, motsägelsefull och, åtminstone här i Sverige, närmast chockerande okänd mans öde, Ammar al Shahbander. Vi gör det tillsammans med frilansjournalisten och konfliktmedarbetaren Duraid Al-Khamisi, som träffade Ammar för Konflikts räkning i Bagdad i mars 2013. Ammar växte upp i Malmö och ville använda sina erfarenheter av svensk demokrati för att bygga ett demokratiskt Irak. Duraid Al-Khamisi åkte till Malmö för att förstå vad den erfarenheten var och träffar vännerna Yassir Maskhour och Ali. Han möter också professor Mikael Stigendal som berättar om Ammar och några akvariefiskar. Professorn läser också ur mejl som Ammar skickade när han var på väg mot Bagdad under den amerikanska invasionen 2003. Ammar Al-Shahbander var på den tiden en förespråkare av USAs invasion. Det var den amerikanske författaren och journalisten George Packer också. I ett samtal med Konflikts Ivar Ekman förklarar om varför Ammar sedan, när allt gått fel i Irak, kände att han var skyldig att stanna kvar och jobba för ett bättre Irak. Ammar Al-Shahbander var Bagdad-chef för Institute for War and Peace reporting. De jobbar med och lär upp unga journalister och aktivister. Susanne Fischer var Ammars kollega och hon berättar om hur utsatt Ammars och andra journalisters liv är i Bagdad. Här kan ni också lyssna på en intervju med Ismaeel Dawood från Iraqi Civil Society Solidarity Initiative som jobbar med yttrandefrihet i Irak. Konflikt fick också en mängd välgjorda reportage från som Ammars IWPR-kontor gjort. De handlar om vanliga, men allvarliga, problem för människor i Irak.  Najla är med i ett av dem. Hon giftes bort som 12-åring. Nu är hon en 20-årig ensamstående kvinna som arbetar på ett tegelbruk efter det att hennes man skiljt sig från henne. Emelia Frennmark, som jobbar för organisationen Kvinna till Kvinna i Irak, berättar för Konflikts Jesper Lindau om situationen för kvinnor i Irak En annan som kände Ammar var Steven Nabil. Han är irakisk aktivist och skulle åka till norra Irak för att hjälpa flyktingar. Ammar ville inte att hans skulle åka själv, så han ställde upp och åkte med. Konflikt slutar med ett möte mellan Duraid Al-Khamisi och hans barndomsvän Ahmed. De är uppvuxna i Stockholm, men Ahmed bor idag i Bagdad. Duraid samtalar med honom på en uteservering i Stockholm om hans liv i Bagdad och om hur Sverige kramat honom. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sr.se Producent: Jesper Lindau jesper.lindau@sr.se

Om varför alla erfarna, kompetenta och ofta välutbildade medborgare i Vårberg inte får utveckla sin fulla potential. Konflikt, som har sin redaktion i Vårberg i södra Stockholm, om en förort där drygt var tredje person inte förvärvsarbetar. Möt Hussein, Adonay och Dilbar som berättar om sitt Vårberg och hör röster från Toronto, Riksdagshuset och arbetsförmedlingen i Skärholmen om vad som kan få Vårbergs stjärnor att lysa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Eko-redaktionen sände här i Sveriges Radio för några veckor sen en satsning på temat integration. Under rubriken #100röster samlades mängder av berättelser om vägen in i det svenska samhället, många handlade om kampen för att få jobb. Här på Konfliktredaktionen började vi också prata med grannar och andra vi stötte på här i Vårberg i södra Stockholm där vi har vår redaktion. Vårberg gör verkligen skäl för sitt namn så här års med alla vitsippsbeströdda grässlänter mellan höghusen. Det ligger i en stadsdel som brukar klassas som ett utsatt område med hög arbetslöshet, låga inkomster och inte så bra skolresultat. Men när vi bjöd in till ett samtal om integration så var det inte det som folk ville prata om – Det finns så många stjärnor i de här områdena som inte får chansen att lysa. Det är så sjukt mycket kompetens som försvinner, så mycket potential som inte tas hand om, säger Hussein Al-Saad som jobbar på Vårbergs vårdcentral som ekonomi- och personal ansvarig. I Konflikt hör ni Hussein, gymnasiestudenten Adonay Kidane, egenföretagaren Dilbar Darwish om varför stjärnorna i Vårberg inte får lysa. Konflikts Jesper Lindau åkte till Riksdagen och ställer deras frågor om jobb och skola till ministrar och utskottsledamöter. Alla partier får komma till tals. Sedan bedöms partiernas idéer om att skapa fler jobb och bättre skolor av vår panel i Vårberg. På Arbetsförmedlingen i Skärholmen, stadsdelen där Vårberg ligger, möter Konflikts Kajsa Boglind flera av de som söker jobb här söder om Stockholm. Tolken Nihad Sahawie som jobbat där länge berättar om dilemman med det svenska språket. Här får många inte jobb eftersom de inte kan svenska. Den här fixeringen vid språk gör att folk hålls borta från jobb de skulle kunnat utföra tycker Nihad. Konflikt ringde upp Professor James Cummins på University of Toronto. Det är en mångkulturell stad där faktiskt mer än hälften av eleverna i skolan kommer från hem med en annan språklig bakgrund än engelska. Professor Cummins tycker att samhällets förväntningar ibland är helt orealistiska. Det är inte bara den som kommer som ska anpassa sig. Majoriteten, i det samhälle som tar emot, måste se att bland de som kommer finns en enorm mångfald av förutsättningar. – Om attityden är att du kan för lite svenska, att du lär dig för långsamt, inte vill, att du då heller inte får jobb, då finns ett stort problem, säger Professor James Cummins. Programledare: Kajsa Boglind kajsa.boglind@sr.se Producent: Jesper Lindau jesper.lindau@sr.se

Om invandring, fertilitet och Europas demografiska kris. Eller, är det verkligen en kris? I så fall för vem? Och hur löser man den? Hör röster från Barcelona, Köpenhamn och Fagersta om åldrande köttberg, uppochnervända pyramider och hur den utmaningen förhåller sig till de migranter som kämpar för att överleva bland Medelhavets vågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Demografi är ett tungt slagträ som ofta svingas i debatten, vi försöker reda lite i vad man kan säga och inte kan säga, om vår gemensamma framtid, med hjälp av demografi.  Vi pratar om befolkningens sammansättning, om födsel och död, om åldrande, folkvandring och försörjning mellan generationerna. Gäster i studion är Livia Oláh, docent i demografi vid Stockholms universitet och Gunnar Wettergren, historiker och författare till boken ”Kurvans kraft”. Programmet börjar i Spanien. Konflikts Ivar Ekman träffade demografen Antonio Lopez vid Barcelonas autonoma universitet och fick höra om ett land där alla kurvor pekar åt fel håll. De demografiska utmaningarna ser olika ut på olika håll i Europa. I Danmark har fallande födelsetal varit en tydlig trend i årtionden, i dag är fertilitetssiffran ungefär 1,7. Nyligen ändrade RFSU:s motsvarighet, organisationen Sex og samfund, sin sexualundervisning i skolorna från att bara handla om hur man undviker att bli gravid till att berätta hur man bäst blir gravid. Sveriges Radios Danmarkskorrespondent Anna Landelius åkte till Köpenhamn. En annan faktor som kan påverka ett lands demografiska sammansättning är migration, alltså invandring. Det här är ju ett hett politiskt ämne, där demografifrågor vävs in i frågor om integration, bostadspolitik, ekonomi och inte minst arbetsmarknadspolitik. Det här sista blev tydligt när Arbetsförmedlingen nyligen gav ut en rapport med titeln "Nettoinvandring, sysselsättning och arbetskraft", som argumenterade att Sverige behöver många invandrare under åren som kommer för att kompensera för en krympande inrikes född arbetsstyrka. Men demografi är ju inte bara arbete och ekonomi. Det blev tydligt när Konflikts producent Anja Sahlberg åkte till den gamla bruksorten Fagersta i Västmanland, som vänt en nedåtgående befolkningskurva tack vare invandringen. Programledare: Ivar Ekmanivar.ekman@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se

Om de tusentals döda flyktingarna på Medelhavet. Hösten 2013 dog mer än 300 människor utanför ön Lampedusa. Då kom EU kommissionens ordförande José Manuel Barroso till ön och sa att det aldrig borde få hända igen. Nu har det hänt igen. Hör röster från Catania, Bryssel och Stockholm om det EU som inte förmår skapa en säker väg över havet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Precis som vid kastrofen utanför Lampedusa för ett och ett halvt år sedan var en stor andel av de som drunknade förra helgen flyktingar från Eritrea. Konflikts Martin Jönsson följde svenskeritreanska människorättsaktivisten och journalisten Meron Estefanos under en dag i Catania då hon febrilt försökte leta information om de omkomna och överlevande eritreanerna för att kunna kommunicera det till oroliga anhöriga runt om i världen. I torsdags kom Europeiska Rådets svar på frågan om vad som bör göras för att minska antalet dödsoffer på medelhavet. I en rad punkter listades åtgärder som mer anslag till gränsövervakningsoperationen Triton, tuffare tag mot flyktingsmugglarna men ingenting om fler lagliga vägar in eller konkreta siffror om ett större mottagande av kvotflyktingar - som tidigare diskuterats. Konflikts producent Jesper Lindau ställde frågan om vad EU och medlemsländernas politiker kan göra till UNHCR:s chef för norra Europa Pia Prytz Phiri, den Brysselbaserade forskaren Sergio Carrera och den italienska journalisten Gabriel del Grande. En annan kontinent som historiskt tagit emot många migranter och längs vars kuster också många migrantbåtar gått under är Australien. Där tycker man sig nu ha hittat en lösning genom mycket hårda regler för flyktingmottagande i kombination med en militär sjöblockad som inte tillåter några migrantbåtar att ta sig i land. Sveriges Radios Asienkorrespondent Margita Boström berättar om landets migrationspolitik som fått mycket kritik från FN, men som premiärminister Tony Abbot menar skulle kunna vara en förebild för EU. Gäster i studion är Meron Estefanos, människorättsaktivist och journalist, Susanne Palme som är Ekots Eu-expert och Eu-parlamentarikerna Anna Maria Corazza Bildt (m) Kristina Winberg (sd) och Anna Hedh (s). Producent: Jesper LindauProgramledare: Kajsa Boglind

Om tillhörighet, terror och tro i en skakad fransk republik. Tre månader efter attackerna i Paris brottas fransmännen med svåra frågor om religion och identitet. Hör röster från Clichy-sous-Bois tio år efter upploppen, från en högstadieskola i Beauvais om hur utbildning bäst formar goda medborgare, och från Place de la Republique om vem som egentligen är Charlie i dagens Frankrike. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Konflikt sänder från Place de la République, den symbolladdade plats där den känsla som dominerade Frankrike efter attentaten i januari  ‒ att alla är ”Charlie” ‒ där den känslan fick sin kulmen i den enorma manifestation med upp emot två miljoner människor som hölls några dar efter de ”barbariska” attackerna, som president Hollande kallade dem. Fortfarande syns spåren på torget tydligt - det stora Marianne-monumentet är fyllt av budskap, klotter, lappar, som alla, på ett eller annat sätt säger samma sak: Je suis Charlie. Men efter ett par veckor kom ett nytt ord att färga debatten. ”Apartheid” var det ord som premiärminister Manuel Valls använde när han skulle beskriva den spricka som finns i den franska republiken, och som han såg som en av orsakerna att attackerna kunnat ske: "territoriell, social och etnisk" apartheid, som han sa. Och det är i de här territorierna som dagens Konflikt rör sig. Vad är det för en spricka, för en apartheid, som producerar barbari? Och hur gör man bäst något åt den ‒ kan man få ALLA att känna sig som Charlie? Den här debatten  har gått het i Frankrike sen attackerna. Inte minst, förstås, i de förorter som Valls syftade på när han pratade om apartheid ‒ förorter som Clichy sous Bois. Dagens producent Anja Sahlberg åkte till Clichy för att höra hur man ser på Valls uttalande om apartheid där. Fokus på det som kallas "laïcité", separationen mellan religion och stat, har varit stort i Frankrike sedan attackerna, på grund av deras religiösa förtecken. Den formella separationen mellan kyrka och stat blev lag 1905, men principen går längre tillbaka i tiden än så, till den franska revolutionen år 1789. "Laïcité" betyder att ingen medborgare ska kunna särskiljas på grund av tydliga religiösa symboler, att alla franska medborgare ska vara jämlika, säger statsvetaren Karim Amellal i programmet.  Det mest kända exemplet på den här idén omsatt i den moderna praktiken är nog den så kallade slöjlagen, som infördes 2004, som innebär att tydliga religiösa symboler inte får bäras i offentlig skolmiljö.  Men var ska den här principen präntas in i fransmännen? Jo, i skolan förstås. Och den tanken blev ännu mer aktuell ‒ för att inte säga akut ‒ efter attackerna i januari. För det var nämligen många elever runtom i Frankrike som vägrade att respektera den tysta minut som hölls för attentatens offer. Det här fick politikerna att kräva att skolan måste ta mer ansvar för att skapa goda, republikanska medborgare.  Konflikt åkte till högstadieskolan Henri Baumont, som ligger i ett eftersatt kvarter i Beauvais några mil utanför Paris. Gäster i programmet är Magnus Falkehed, frilansjournalist som varit baserad i Paris i snart två decennier, och som bland annat skriver för Dagens Nyheter om Frankrike, samt Jenny Andersson, historiker vid det välrenommerade universitetet Sciences Po i Paris, som har skrivit mycket om Europeisk politik, och i synnerhet socialdemokratin utveckling. Programmet gör också ett snabbt nedslag i Vårberg, den Stockholmsförort där Konflikt har sin redaktion, och frågade folk där hur de ser på parallellerna mellan Sverige och Frankrike, mellan Stockholm och Paris. Skulle det som hände i Frankrike, attackerna i januari, kunna hända även i Sverige? Programledare: Ivar Ekmanivar.ekman@sverigesradio.seProducent: Anja Sahlberganja.sahlberg@sverigesradio.se

Om det låga oljepriset som ritar om den politiska världskartan. Vad händer med diktaturen på Kuba om Venezuelas oljebistånd dras in? Hur går det för nigerianska däckförsäljare om Iran släpps in på marknaden? Och hur blir det med Grönlands dröm om självständighet så länge Saudiarabien är okej med ett lågt världsmarknadspris. Hör röster från Texas, Abu Dabi, Havanna och Nuuk om samband och konsekvenser när priset på olja får styra. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Dagens Konflikt följer prisraset på olja och hur det skakar om maktstrukturer runt om i världen. Vad händer med maktbalansen mellan ärkefienderna Iran och Saudiarabien när priset dyker? Och hur går det med den ideologiska exporten av socialism och wahabism om oljan inte längre ger överflöd i Venezuela och Gulfen? Hör reportage från Nigeria, ett av de länder som drabbats hårdast av det halverade oljepriset. Där har det bidragit till maktskifte på presidentposten och alla, från däckhandlare till hotellägare, berörs av prisraset. Reportage från Sveriges Radios Afrikakorrespondent Richard Myrenberg. Ett annat land som förlorat mycket är Iran som ju också är Saudiarabiens främsta rival i Mellanöstern. Konflikten mellan länderna förs just nu på olika arenor, i Syrien och Irak och kanske även i Jemen. Hör om hur priset på olja kan skapa nya spänningar och vara en nyckel till fred. Reportage av Ulrika Bergqvist. Och det är inte bara i Mellanöstern som oljepriset kan förändra den politiska kartan. Under många år kunde Venezuela lägga stora resurser på att försöka bygga upp en socialistisk utopi, på hemmaplan likväl som i bland annat Kuba och Nicaragua. Vår Latinamerikakorrespondent Lotten Collin har följt oljan i upp och nedgång. Kanske har prisraset bidragit till att Barack Obama och Raul Castro skakar hand i Panama i helgen? På Grönland ställs alla frågor kring oljan på sin spets. Klimatförändringarna drabbar Arktis hårt, samtidigt skulle oljefyndigheter här kunna ge grönlänningarna en länge efterlängtad självständighet från Danmark. Men hur lätt är det att flytta på ett isberg? Reportage av Johanna Langhorst. Med oss i studion för att reda ut oljeprisets betydelse för världen finns Bitte Hammargren, journalist som under långt tid rest i de oljerika gulfstaterna och nyligen kom ut med en bok i ämnet och Kristian Åström, Ekots ekonomikorrespondent. Programledare: Kajsa Boglindkajsa.boglind@sr.se Producent: Ulrika Bergqvistulrika.bergquist@sr.se

Om livet för en irakier som sökte skydd i Sverige, men som fick avslag på sina asylansökningar, och som sedan dog när han skulle utvisas. Hör honom själv berätta om livet som aldrig fick börja under hans 8 år i Sverige. Det gör han i en intervju som Konflikt gjorde med honom innan han dog. Hör också om det livsfarliga samarbetet med amerikanerna i Bagdad och hans vänner berättar om livet på den frisörsalong söder om Stockholm där han jobbade. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hela Konflikt ägnas den irakiske man som vi kallar för Abdel.  Det är inte hans riktiga namn. Vi har valt att inte använda det eftersom vi inte kunnat få fullkomlig klarhet i den hotsituation som hans familj och släkt i Irak lever under. I det här programmet får ni höra delar av en intervju som vi på Konflikt gjorde med honom i slutet av februari. Anledningen till det är att dagens producent, Jesper Lindau, träffade honom i samband med arbetet med en dokumentär om förvaret i Märsta där Abdel satt. Vi börjar i Irak. Vad var det för hot som fick Abdel att lämna sitt hemland Irak och söka skydd i Sverige? Konflikts Ivar Ekman söker svaren i det Irak som sommaren 2006 var ett slagfält i ett allt blodigare sekteristiskt inbördeskrig som följde i spåren på den amerikanska invasionen. I Almansour, den del av västra Bagdad där Abdel jobbade, där bor Firas Yassin som berättar att det var en tid när våldet var som värst. Samma bild ger också Firas Hassan som berättar om att alla som arbetade med amerikanerna levde i  extrem fara. Det är viktigt eftersom Abdel sökte skydd eftersom han jobbat med just de amerikanska trupperna. Hur allvarligt det är berättar Kirk Johnson om. Han är chef för The List Project, en organisation som sen 2007 försökt förmå amerikanska myndigheter att ge skydd åt dom tiotusentals irakier som samarbetat med USA på ett eller annat sätt. Migrationsverket vill inte kommentera fallet eftersom Abdel är död och vi inte har en fullmakt från honom. Abdel  kom till Sverige för åtta år sen och en stor del av tiden har han varit i Vårberg, som ligger i Stockholm, någon mil söderut från centrum. Det är där vi på Konflikt har vår redaktion. I början på veckan satt det en bild på Abdel i den lilla kvartersbutikens fönster, där han står bredvid en rallybil. Hör arbetskamraterna på frisörsalongen Hollywood Klipp berätta om Abdel, om varför han tyckte om att klippa korta frisyrer. Hör också vännen George om att han saknar Abdel, som för honom var som en barndomsvän, trots att de möttes i Sverige. Hör också Abdel själv berätta om det limbo han levde i, utan framtid, utan att veta vart hans liv var på väg, och hör honom fråga om vem som har rätt att besluta om han har en framtid eller inte. Abdel dog någonstans mellan en flygplansstol på Arlanda, där personal från kriminalvården och Polisen ”tagit kontroll” över honom, och Karolinska sjukhusets akutmottagning. Han var död när han anlände dit, enligt Karolinska som intervjuas av Markus Alfredsson på P4 Sjuhärad. Abdel hade bestämt sig för att göra motstånd, för att han inte skulle låta sig föras tillbaka till Irak. Konflikt följer honom i fotspåren, från porten på förvaret där han fördes ut, förbi gaten på Arlanda där han började göra motstånd, till Karolinska där han var död. Det är viktigt att påpeka att vi inte, när denna text skrivs, vet hur Abdel dog. En förundersökning pågår hos särskilda åklagarkammaren, och vi vet inte om dödsorsaken ännu ens är fastställd. Kriminalvård och Polis har också avböjt att bli intervjuade i det här programmet. Konflikt avslutas med ett reportage från Anja Sahlberg om att det finns fler asylsökande och papperslösa migranter som dött under oklara förhållanden under den tid dom levt i limbo innanför Europas gränser. Hör Frances Webber, brittisk advokat, som med Institute of Race Relations, kartlagt 160 människors död. Den gemsamma för dem är paradoxalt nog viljan att leva, säger Frances Webber. Den P1 Dokumentär om livet på flyktingförvaret i Märsta som Jesper Lindau gjorde sändes den 1 Mars och här nedanför finns en länk så att ni kan lyssna. Den heter Slutstation Märsta.   Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sverigesradio.se Producent: Jesper Lindau jesper.lindau@sverigesradio.se

Om diplomatisk kris och nobbade genderutbildningar när den feministiska utrikespolitiken ställts inför sitt första riktiga test. Vad får det egentligen kosta att prioritera kvinnors rättigheter? Och vilka dörrar öppnas och stängs när Sverige satsar på jämställdhet som militärexport? Hör röster från Kungsängen, Jeddah och Washington om hur väl feminism fungerar som vapen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans Konflikt handlar om hur det gått för den svenska feministiska utrikespolitiken, hur väl den klarat sig under den diplomatiska krisen med Saudiarabien och vi ställer också frågan om vad som händer med bilden av Sverige när feminism och genderfrågor sätts så högt på vår internationella agenda. Vi börjar med att ställa frågan till en av de kvinnor som är den nuvarande saudiska regimens mest kända kritiker. Madawi Al-Rasheed, som kommer från en ledande saudisk familj och som nu är gästprofessor vid London School of Economics. Hon tycker att det är modigt av Sverige att så öppet kritisera Saudiarabien och dra världens uppmärksamhet till kvinnors situation och brotten mot de mänskliga rättigheterna i landet. Anja Sahlberg intervjuade. Genderfrågor har fått en allt större roll även inom säkerhetspolitiken. Maysam Behravesh är doktorand i statsvetenskap i Lund, med fokus på utrikes- och säkerhetspolitik och skrev nyligen en artikel - som fått stor spridning på nätet - där han argumenterar för att även stater kan beskrivas efter könstillhörighet. Saudiarabien är inte bara en patriarkal stat, utan är till och med så genomsyrad av maskulinitet att man har svårt att ta kritik formulerad av en kvinna från en feminin socialdemokratisk stat som Sverige. Margareta Svensson intervjuade. Vid Livgardet utanför Stockholm finns världens främsta genderutbildning för militärer och hit kommer personal från Nato, FN-styrkor och andra internationella fredsstyrkor för att utbilda sig i vikten av ett genderperspektiv vid militära insatser. Konflikts Anja Sahlberg gav sig dit för att höra vad det är man får lära sig. Efter vårt förra program om feministisk säkerhetspolitik så var det flera som hörde av sig , en av dem var Johan Kylander och hans kritik då var inte nådig. "Världsrekord i naivitet" var ett av omdömena. I veckans program hör ni honom utveckla sina resonemang. Studiogäster är Robert Egnell, docent i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan men just nu forskare vid Georgetown university i Washington med inriktning på kvinnor, fred och säkerhet och Johan Westerholm, socialdemokratisk debattör med bloggen Ledarsidorna.se och med ett förflutet som militär. Om ni har synpunkter på veckans program eller i övrigt vill tipsa om något vi borde ta upp, hör av er till konflikt@sverigesradio.se. Programledare: Kajsa Boglindkajsa.boglind@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberganja.sahlberg@sverigesradio.se  

Om en kinesisk kanal - eller är det en kinesisk koloni? - som just nu byggs i Nicaragua. Kina expanderar och investerar - är det vad fattiga länder behöver för att resa sig eller är den nya yankeen i själva verket värre än den gamla? Hör röster från Ometepe, Lusaka och Chengdu om konspirationsteorier och ekonomiska strategier när Kina blivit stormakten att räkna med i utvecklingsländerna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Dagens Konflikt tar avstamp i ett stort kanalbygge som planeras i Nicaragua i Centralamerika. Det Hongkong-baserade företaget HKNDs vd, kinesen Wang Jing, invigde formellt kanalbygget i december och år 2020 väntas kanalen, som ska bli både bredare och djupare än rivalen Panamakanalen, stå klar. Sveriges Radios Latinamerikakorrespondent Lotten Collin reser genom Nicaragua där kanalen ska byggas och pratar med både oroliga och arga nicaraguaner. – Kineserna har varit här flera gånger för att mäta upp vår mark, alltid i sällskap av militären. Nu väntar vi bara på att de ska köra iväg oss, säger Yendi Roxana, som bor i den lilla fiskebyn Obrajuelo. Ända sedan kanalbygget först presenterades för två år sen har det varit omgärdat av frågetecken. Vem är den okände miljonären Wang Jing som ansvarar för världens kanske största infrastrukturprojekt? Vem eller vilka står egentligen bakom hans bolag HKND? Varför har miljöstudierna som gjorts fortfarande inte offentliggjorts? Och - framför allt - vad är den kinesiska statens roll i kanalbygget? Men hur ser kineserna på sin ekonomiska expansion runtom i världen? Konflikts Ivar Ekman ringde upp Dai Yonghong, som är professor i statsvetenskap på Sichuan-universitetet i Chengdu i centrala Kina. Hans forskning har mest fokuserat på Kinas investeringar och projekt i Sydostasien – ett annat område där man har planer på ett enormt kanalbygge, nämligen Kra-kanalen genom södra Thailand. Med oss i studion för att prata om Kinas ökade intresse för Latinamerika, och den oro - men också hopp - som kopplas till kinesiska investeringar, är Kinakännaren Johan Lagerkvist, som är knuten till Utrikespolitiska Institutet. Han har framför allt studerat Kinas närvaro i Afrika, framför allt Zambia, där kineserna varit närvarande i ett halvt sekel. Hur ser man på Kina där? Konflikts Anja Sahlberg ringde upp Mathias Mpande, professor vid University of Zambia, och Sombo Chunda, landschef på Diakonia i huvudstaden Lusaka.   Programledare: Kajsa Boglindkajsa.boglind@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberganja.sahlberg@sverigesradio.se