Konflikt

Om ett land som kämpar för sin överlevnad. Förutom kriget i öster brottas Ukraina med ekonomiskt sönderfall, starka oligarker och en djupt rotad korruption. Hör Konflikt från Kiev, om nya mut-fria polisstyrkor, pressade pensionärer och det plågsamma mysteriet om vem som egentligen mördade hundra demonstranter på Maidan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. - Alla måste få sitt straff, från dom som gav ordern till dom som utförde den. Det kommer inte återföra dom döda till livet, men det måste ändå ske så att det inte händer igen. Det berättar Maria Kviatkovska för Konflikts Ivar Ekman. De står tillsammans vid minnesstenen för hennes man, Volodomyr Melnychuk. Han sköts till döds av en krypskytt på Självständighetstorget Maidan i centrala Kiev för drygt ett år sedan. Fortfarande finns ingen klarhet i vad som hände eller vem som sköt. Hör också journalisten Sevgil Musaeva och analytikern Serhii Taran om behovet av att utreda händelserna. Konflikt sänder från lobbyn till Hotell Ukraina. Det är en symbolisk plats. Under dom blodiga dagarna i februari 2014 förvandlades den här lobbyn till ett fältsjukhus, och till ett tillfälligt bårhus. Det var hit Volodomyr Melnychuk bars efter att han skjutits. Och det var troligvis också här, från ett fönster högre upp i huset, som hans mördare sköt. I lobbyn samtalar vi med tre gäster om utmaningarna för det nya Ukraina. Det är Daniel Rzhenetskyy, ukrainsk översättare och journalist, den finländska radions Kievkorrespondent Kerstin Kronvall, samt Andreas von Beckerath, Sveriges ambassadör till Ukraina. Sveriges Radios Östeuropakorrespondent Johanna Melén har besökt staden Charkiv i östra Ukraina. Det är en stad som ligger bara några mil från den ryska gränsen och som traditionellt alltid haft starka band till Ryssland. Här möter hon stadens borgmästare Gennadij Kernes som sagt nej till att erkänna Ryssland som ett "aggressivt land". Där möter vi också Aleksej Vedmidskij, en ung ekolog som gått med i stadens nya polisstyrka, som i konkurrens med den gamla polisen vill vara det korruptionsfria alternativet. Och så möter hon Charkiv-miljardären Vsevolod Kozjemjako framför hans idolporträtt på Steve Jobs. Det senaste året har varit svårt för Ukraina, inte minst på grund kriget i öster som krävt tusentals dödsoffer, men som också slagit sönder landets ekonomi. I år räknar man med att BNP kommer att krympa kraftigt, statskulden är enorm och valutareserven närmast obefintlig. Konflikts Jesper Lindau hälsade på hemma hos Larisa Semyonova. Hon är en 73-årig pensionär som har en pension på 500 kr i månaden och därför får jobba extra som läxhjälp för att överleva. Hon är inte vidare förtjust i de lån som IMF och även Sverige ger Ukraina, de ska ju hennes sju barnbarn betala tillbaka en dag. IMF chefen i Kiev Jerome Vacher berättar om vilka möjligheter för reformer som ett krig ger. Stefan Löfvén berättar för Kievborna om hur Sverige löste finanskrisen på 90-talet och journalisten Ivan Verstyuk undrar om inte reformerna kan leda till en populistisk explosion i Ukraina. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sr.se Producent Jesper Lindau jesper.lindau@sr.se

Om shiamiliser, hjälpleveranser och pilgrimspolitik när Iran ökar sitt inflytande i Mellanöstern. Håller stormakten Iran på att ta över hela regionen medan vi andra stirrar oss blinda på IS? Eller är Teheran en missförståd men idealisk partner för omvärlden? Hör röster från Teheran, Jerusalem, Washington och Dubai om vad Iran egentligen vill och är på väg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I veckan har Iran varit högaktuellt på flera sätt. Dels genom de pågående förhandlingarna i Geneve som kan leda till en överenskommelse om landets kärnenergiprogram i slutet av denna månad. Samtidigt höll Israels premiärminister Benjamin Netanyahu ett uppmärksammat tal i den amerikanska kongressen där han i hårda ordalag varnade USA och omvärlden för att sluta ett avtal med Iran, eftersom han menar att landet utgör ett akut hot, inte bara mot Israel utan mot hela omvärlden. Och från de sekteristiska striderna i Irak kommer alltfler bilder på iranska generaler  - däribland Qassem Suleimani - som enligt många leder den pågående offensiven mot Tikrit, Saddam Husseins gamla hemstad i kampen mot IS. Och det är denna kamp som förändrat spelplanen i mellanöstern och gett Iran en ny mer framträdande roll, en roll man både kan använda för att utöka sitt inflyttande i närområdet, men också i förhandlingarna om att sluta ett avtal i Geneve och komma in i den internationella värmen.  Så hur ska man tolka Irans nya maktposition? Konflikts Katja Magnusson rapporterar hur Irans utrikespolitik ser ut inifrån Iran, där flera analytiker pekar på Irans förmåga att spela en konstruktiv roll i regionen. Det blir också reportage av Konflikts Kajsa Boglind om vad Irans expansion väcker för känslor hos länderna i Gulfen som liksom Israel ser ett starkt Iran som ett akut hot. Gäster i studion Trita Parsi, Irankännare och ordförande för Irans-Amerikanska rådet NIAC och Ekots utrikeskommentator Agneta Ramberg. Programledare: Sharon JåmaProducent: Kajsa Boglind

Om sofistikerad övervakning, effektiva poliser och en gränsindustri som frodas. Är bevakningen vid Medelhavet nödvändig eller är den ett laboratorium för gränsprodukter som motverkar sitt eget syfte? Och varför målas bilden av en flyktinginvasion? Hör röster från Lampedusa, Rabat och Madrid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kärnan i dagens Konflikt är det som brukar kallas "kampen mot den irreguljära migrationen". Den här kampen har lett till en gränsindustri som frodas. Det handlar om en massa olika sektorer: europeiska och afrikanska gränsstyrkor, försvarskoncerner och underrättelsetjänster, överstatliga och humanitära organisationer, forskningsinstitut och medier. Humanitära katastrofer utspelar sig vecka efter vecka i Medelhavet, frågan är om gränsindustrin är lösningen eller om det är en fundamental del av problemet? Vi börjar programmet vid Europas yttre gräns - den italienska ön Lampedusa. Radions korrespondent Beatrice Janzon rapporterar om hur gränsindustrin har förändrat livet på ön och hur öborna ser både på migranterna som kommer och på Triton, EU:s nya insats för övervakning av Medelhavet. För att få olika perspektiv på hur EU hanterar bevakningen av de yttre gränserna bjöd vi in två gäster. Ruben Andersson är antropolog vid London School of Economics, även anknuten forskare vid Stockholms universitet. Han har ägnat mycket tid åt migration och gränsindustrin, skrivit boken Illegality Incorporated. Patrik Engström är kommissarie och chef för Gränspolissektionen vid den svenska polisens nationella operativa avdelning, det som innan nyår kallades för Rikskriminalpolisen. Vad händer med alla de migranter som drömmer om Europa, men inte lyckas ta sig över medelhavet eller de taggtrådsförsedda barriärerna vid de spanska enklaverna Ceuta och Melilla? Frilansjournalisten Fanny Härgestam träffade Paul på ett hjälpcenter i Marockos huvudstad Rabat. Ahmed är en aktivist från Syrien som Konflikt har följt i ett antal program. För Konflikts reporter Johanna Langhorst berättar han om sin syn på Europas gränsindustri. Efter flyktingkatastrofen utanför Lampedusa i oktober 2013 diskuterades vikten av legala vägar in i EU. Det var tanken med EU:s första migrationskontor utanför Europa, som öppnades i Malis huvudstad Bamako 2008, innan kriget bröt ut där. Konflikts Anja Sahlberg var med på invigningen, men hur gick det sen? Programledare: Jesper Lindaujesper.lindau@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberganja.sahlberg@sverigesradio.se

Om Rysslands allierade i Europa. Från franska Front National till Ungerns Orbán får Rysslands vänner en allt starkare röst - nu senast även till vänster, i Grekland. Men vad vill de egentligen? Vad har de gemensamt? Och vad säger deras existens om framtiden för europeisk politik? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Dagens Konflikt tar avstamp i de band som tycks bli allt starkare mellan Rysslands president Vladimir Putin och radikala partier till höger och vänster i Europa. Med från Greklands huvudstad Aten för att guida oss i ett ganska förvirrat politiskt landskap är radions östeuropakorrespondent Johanna Melén, som tidigare var korrespondent i Ryssland. Tidigare i veckan var hon i Ungern när Vladimir Putin besökte den man som ibland kallas "Europas mini-Putin", nämligen premiärminister Victor Orbán. För att bättre förstå Rysslands relationer till olika radikala partier i Europa träffade hon också Peter Krekó på konsult- och analysfirman Political Capital Institute. Banden mellan Ryssland och Grekland finns på många plan - många går långt tillbaka i tiden. Samtidigt kan man ju tycka att den nya grekiska regeringen, med ateisten Alexis Tsipras i spetsen, som i valtal inför parlamentsvalet pratade varmt om homosexuellas rättigheter, inte skulle gå så bra ihop med den mycket konservativt inriktade ryska ledningen. Johanna Melén sökte upp ryska spår i den grekiska huvudstaden Aten och hamnade först vid ett souvlakikafé, eller snarare - en souvlatjnaja. Ett parti med stark medvind just nu och vars band till Putins Ryssland blivit allt starkare är Front National i Frankrike. Nyligen blev det känt att en rysk bank, med koppling till Kreml, beviljat ett lån på nio miljoner euro till det högerextrema partiet. Hur ska man förstå det? Konflikts Anja Sahlberg ringde upp grävjournalisten Marine Turchi och forskaren Joël Gombin. Med i studion för att diskutera Putins band till radikala partier i Europa och det förändrade, ganska förvirrande, politiska landskapet är Åsa Linderborg, historiker i grunden, men i dag kulturchef på obundet socialdemokratiska Aftonbladet, och Per Svensson, författare och journalist på oberoende liberala Sydsvenskan, som skrivit mycket om dom nya politiska rörelserna i Europa - och även om deras paralleller bakåt i tiden. Är kopplingarna mellan Putins Ryssland och olika extrempartier i Europa en del av en mer långsiktig och djupare utveckling, som går bortom dagspolitisk taktik? Det finns en hel del som tyder på det, inte minst i den statsvetenskapliga forskning som under de senaste decennierna har försökt tolka utvecklingslinjerna i europeisk politik. En av de främsta forskarna på det här området är Hanspeter Kriesi, en schweizisk professor som jobbar på det Europeiska Universitetet i Florens. Han menar att för att begripa det politiska landskap där Putin manövrerar i dag, så måste man förstå hur det landskapet har formats av de senaste decenniernas globalisering - en globalisering som har tydliga vinnare och lika tydliga förlorare. Konflikts Ivar Ekman ringde upp honom och den tyska statsvetaren Herbert Klischelt, som arbetar på Duke-universitetet i USA. Klischelt ser många likheter mellan de ryssar som stödjer Putin och de väljare runtom i Europa som söker sig till de nya partierna. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se

Om utelåsta kvinnor i moskén, kontroll av kvinnlig sexuell aura och om att läsa Koranen som feminist. Finns ett manligt förtryck i islam eller var profeten Muhammed i själva verket en av historiens första radikalfeminister? Hör om kriget mellan kvinnor och män på det ansedda islamiska Al-Azharuniversitetet i Kairo och hör röster från Kuala Lumpur, Frankrike och Uppsala om feminismen och islam. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Detta Konflikt handlar om den förändringsprocess som pågår på många håll i världen inom Islam, en process som handlar om möjligheterna att ge en ny roll till kvinnorna. I den stora och mångfacetterade verklighet som islam finns och verkar i sker detta på många och vitt skilda vis. I Uppsalamoskén uppstod förra året en konflikt som handlar om kampen om utrymme. Konflikts Kajsa Boglind möter där juristen och föreläsaren Cherin Awad som berättar om vad som hände en dag när hon skulle hålla i en föreläsning och studieträff med andra kvinnor på Moskén. Dörren var låst, säger Cherin Awad. Det fanns ett missnöje över att kvinnorna passerade genom ett utrymme som var männens. Det finns olika bilder av vad det var som hände och om konflikten till slut löstes. Med i reportaget finns också styrelseledamoten i moskén Hasan Uzzaman. Där hörs också imamen Abd al Haqq Kielan, som kallades in som en medlare i konflikten. I Konflikts studio för att diskutera Islam och feminismen finns Salahuddin Barakat, muslimsk rättslärd och ordförande i Islamakademin, Iman Baroudi, imamutbildad och aktiv i Angereds muslimska församling och även Anne Sofie Roald, professor i religionsvetenskap vid Malmö högskola. En plats i världen där diskussionen om islam och feminismen är som intensivast är Malaysia. Där pågår en snabb förändring av de traditionella könsrollerna. Vår reporter Åsa Furuhagen träffade Zainah Anwar, en av grundarna till kvinnoorganisationen Sisters in Islam och Doktor Rafida Hanim som är talesperson på organisationen Ismas kvinnovavdelning. De har mycket olika syn på kvinnans roll inom Islam. Ett dilemma som ringt i våra öron när vi jobbat med det här programmet är diskussionen om huruvida det går att ha en kritisk diskussion om kvinnors roll i islam utan att ge bränsle åt islamofobin. Nästan alla vi pratade med tog upp frågan om att programmet skulle kunna gynna åsikter som ogillar islam. Att vara för försiktiga med de kritiska perspektiven är något som vi måste lägga av med, det tycker den drygt 70-åriga algeriska advokaten och feministen Wassyla Tamzali. Hon intervjuas av Konflikts Anja Sahlberg och Wassyla Tamzali är särskilt besviken på Europas vänsterintellektuella. I Kairo ligger det ansedda universitetet Al-Ahzar, ett universitet som inom hela Sunni-islam tjänar som vägledande genom så kallade fatwas, utlåtanden om hur man ska tolka islam. Konflikts Jesper Lindau mötte där en som kan mycket om det inre samtalet om en förändrad kvinnoroll inom islam. Det är professorn i islamisk filosofi Amina Nosseir som tycker att det pågår ett krig mellan män och kvinnor, att det handlar om hur människor använder islam, inte om religionen själv som är befriande för kvinnor. Och så ger professor Nosseir råd åt unga kvinnor som vill krossa det patriarkala systemet. Ett inslag som inte fick plats i själva sändningen kan ni lyssna på nedan. Det är Konflikts Kajsa Boglind som samtalar med tre unga tjejer i södra Stockholm om feminism och islam. Programledare: Kajsa Boglind kajsa.boglind@sr.se Producent: Jesper Lindau jesper.lindau@sr.se Rättelse I den här sändningen påstod vi i att "Kvinnor i Malaysia utgör halva landets arbetsstyrka". Det påståendet är för högt, det handlar istället om andelen kvinnor som deltar i arbetslivet. Den rätta siffran på andelen kvinnor i landets arbetsstyrka ligger lägre, om man tittar på Världsbanken siffror rör det sig om 38.6 procent och ökar långsamt.

Om våldets väg från Libyen till Mali. När JAS-plan var med och störtade Khaddafi sattes en kedja händelser igång som leder direkt till den farliga röra som svenska soldater nu ska försöka reda upp i Mali. Hör röster från Karlsborg, Timbuktu och Paris om länsade vapendepåer, islamistiska skuggkrigare och vad Sverige egentligen kan göra i en konflikt vid världens ände. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det har rapporterats en hel del den senaste tiden om att Sverige bidrar med 250 soldater till FN:s fredsbevarande styrka i Mali, Minusma. I dagens program tar vi upp vad som kommer att möta de svenska soldaterna i ökenstaden Timbuktu och dess omnejd. Men för att förstå situationen där börjar vi programmet 2011, då en koalition av länder, inklusive Sverige, gick till angrepp mot Libyen för att skydda civilbefolkningen, framförallt genom att upprätthålla en så kallad flygförbudszon, och sedan för att mer allmänt bekämpa Khadaffis militär. Konflikts Ivar Ekman träffade i veckan Stefan Wilson, överstelöjtnant i det svenska flygvapnet, som deltog i insatsen mot Libyen. Han ringde också upp frilansjournalisten Sarah Topol, som nyligen var i smuggelstaden Ubari, i södra Libyen, och James Bevan, chef för organisationen Conflict Armament Research, som spårar vapen i konflikter runtom i världen. De målar båda upp en bild av hur många tunga vapen lämnade Libyen tillsammans med tuaregsoldater under revolten 2011. Försvarsminister Peter Hultqvist svarar på frågan om Sveriges ansvar för det kaos som uppstått i Libyen efter interventionen 2011. Finns ett direkt samband mellan interventionen i Libyen och det kaos som snabbt uppstod i västafrikanska Mali? Konflikts Anja Sahlberg ställde frågan till två franska experter: Alain Rodier, expert på frågor som rör underrättelseverksamhet, ofta konsulterad i fransk media, och antropologen och forskaren André Bourgeot, som är specialist på den så kallade Sahelregionen, som sträcker sig från Mali och Mauretanien i västra Afrika till Tchad och Sudan i öster. Radions Afrikakorrespondent Richard Myrenberg rapporterar från ökenstaden Timbuktu i norra Mali, där livet sakta återgår till det normala efter islamisternas kontroll över staden som varade i 10 månader. Med oss i studion för att diskutera de svenska insatserna och situationen i Libyen och grannländerna i söder är Magdalena Tham Lindell, chef för Afrikagruppen på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. En del av de svenska soldaterna som ingår i FN:s fredsbevarande styrka är redan på plats, men de flesta soldaterna åker ner i två omgångar nu i februari och i mars. Ekots Joel Wendle åkte till Karlsborg och regementet K3 och träffade 23-årige Gustaf Stjärneblad från Höganäs och 20-årige Teodor Blidberg från Malmö, som båda kommer att ingå i det svenska underrättelseförbandet som Sverige ställer till FN:s förfogande. Programledare: Ivar Ekman Producent: Anja Sahlberg

Om livsfaran med att vara kvinna i dagens Egypten. Förra lördagen sköts Shaima Al-Sabbagh till döds i centrala Kairo när hon deltog i en demonstration som var på väg till Tahrir-torget för att lägga ner blommor. Hör Konflikt från Kairo om dödskjutningar och våldtäkter på gatorna, om ett land där nio av tio kvinnor antas vara omskurna, om de 99 procent som har upplevt sexuella trakasserier och varav många, många har fått utstå våld i hemmet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Precis utanför anrika Café Riche sköts aktivisten Shaima Al-Sabbagh till döds för en vecka sedan under en fredlig demonstration som var på väg till Tahrir torget för att lägga ner en blomsterkrans. Bilden på henne precis efter att hon sköts har spridits över hela världen . Hon lyfts upp av en man och är fortfarande vid liv. Hon håller om honom medan han bär iväg henne över gatan för att föra henne i säkerhet. Senare dör hon. Precis då satt en familj inne på Café Riche och åt lunch. Mamman i familjen heter Azza Soleiman och är en känd kvinnorättsaktivist, advokat och en av grundarna till. Cewla, Centre for Egyptian Women Legal Assistance. När hon hörde att det var en demonstration här utanför gick hon ut för att kolla. Konflikt sänder från just Café Riche i Kairo där Azza satt och åt. Vid bordet för att samtala om kvinnors situation i Egypten är Sveriges Radios mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén och Mia Gröndahl som är journalist och fotograf och har bott länge i Kairo. Tidigare i veckan åkte vi till ett annat café i den slingriga och gröna stadsdelen Garden City i Kairo. Där träffade vi Sally Toma som är psykiater och jobbar bland annat med kvinnor med svåra trauman efter våldtäkter, misshandel och fängelsevistelser. Hon tycker att det har blivit mycket värre för kvinnorna i Egypten efter revolutionen. En kvinna som blev våldtagen sa så här: "Jag ska försöka komma vidare med mitt liv när allt runt omkring mig påminner mig om våldtäktsmännen, om hur de nu erövrar nationen, precis som de erövrade min kropp" Problemen för välutbildade kvinnor som Sally Touma och Azza Soliman skiljer sig dramatiskt från det som kvinnor i små byar på landet kämpar emot dagligen. Konservativa traditioner, vanföreställningar om kvinnans anatomi, fattigdom, hustrumisshandel och inställningen att det är självklart för en man att äga sin kvinna. Cecilia Uddén åkte till byn Dawoudiya och träffade kvinnor som berättar om den könsstympning som de utsattes för som unga. Hon träffar också 11-åriga Samah som övertalade sin mamma att slippa. Ute i förorten El Sheyk Sayed, där möter vi en ung man som heter Omar. Han har varit med i konflikt förr, för ett och ett halvt år sen, när Konflikts Jesper Lindau träffade honom när han demonstrerade vid moskén Rabia Al Adwiya. Den ligger vid en vägkorsning som det muslimska brödraskapet ockuperat i protest mot att president Murs avsattes. Över 1000 människor dödades när egyptiska säkerhetstyrkor tömde vägkorsningen. Omar tycker att situationen för kvinnor är fruktansvärd här och vill börja arbeta med barnen så att det får lära sig att kvinnor o män är skapta som jämlikar. Programledare och producenter Jesper Lindau och Cecilia Uddén jesper.lindau@sr.se cecilia.udden@sr.se

Om kriströtta grekiska väljare och spanjorer som vill vända de etablerade partierna ryggen. Den ekonomiska krisen fortsätter att pressa euroländerna, men vad är egentligen mest oroande för EU-projektet - budgetunderskott eller demokratiunderskott? Hör röster från Aten, Madrid och Vårberg om hur mycket kris demokratin egentligen tål. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Konflikts program om Kris och Demokrati börjar i Grekland - det land som gett världen ord som Demokrati, Politik och Ekonomi, men också Kris, Oligarki och Hierarki. Hur gick det till när Grekland hamnade under övriga Europas förmyndarskap och vad har det gjort med det grekiska samhället och tilltron till demokratin? Sveriges Radios östeuropakorrespondent Johanna Melén rapporterar från Aten. Med i programmet för att kommentera tillståndet för demokratin i Europa är Carl Schlyter (MP), som suttit många år i Europaparlamentet och numera är ordförande i riksdagens EU-nämnd, och den folkpartistiska europaparlamentarikern Cecilia Wikström. Reporter Sally Henriksson ställde sig frågan hur den ekonomiska krisen påverkat det spanska samhället och folks syn på demokrati. Ord som korruption, tjuvar och förändring var ständigt återkommande i samtal med Madridbor, samtidigt har det populistiska vänsterpartiet Podemos vind i seglen. Demokratin är i kris. Det konstaterades i en rapport av forskningscentret Economist Intelligence Unit, som är knutet till tidningen Economist. Rapporten beskriver hur allt fler europeiska väljare vänder sig bort från de traditionella etablerade partierna, till förmån för proteströrelser och snabbt växande populistpartier, som är svåra att placera på den traditionella politiska skalan. EIU talar i rapporten om en kris för demokratin - men finns det egentligen någon motsättning mellan populism och demokrati? Konflikts Anja Sahlberg ringde upp Joan Hoey på EIU. Hur har den ekonomiska krisen påverkat Sveriges inflytande inom EU. Konflikts Kajsa Boglind ställde frågan till statsvetaren Göran Von Sydow, som är knuten till forskningsinstitutet Sieps och varit med och skrivit rapporten "EU efter krisen". Det är inte bara på olika håll i Europa som människor känner sig exkluderade, även här i Sverige upplever många att politikerna lever i en egen liten bubbla, långt från deras vardag. Anja Sahlberg träffade Sarika Sheerazi, Adonay Kidane och Nadine Jazzar, som inom projektet "127 Röster räknas" för de politiska samtal på stan och argumenterar för vikten av att rösta. Programledare: Kajsa Boglind kajsa.boglind@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se

Om terrorns kopplingar till Syrien, där det blodiga inbördeskriget fortsätter med oförminskad styrka. Samtidigt vänder västvärlden sina blickar och vapen mot IS. Men kan man verkligen skilja på kriget och terrorn? Måste man inte göra något åt Assad för att komma åt Baghdadi och radikaliserade terrorister? Hör röster från Dubai, Aleppo, Genevé och Göteborg om våldet som göder terrorn. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kriget i Syrien har krävt mer än 200 000 döda, en miljon skadade, nästan elva miljoner på flykt och inget ser ut att få stopp på det. Samtidigt vänder Europa och USA sina blickar inåt. Efter attentatet mot Charlie Hebdo i Paris och tillslaget mot misstänkta jihadister i Belgien är det hotet mot oss själva som står i fokus. Hur ska kriget då tvingas till ett slut? Konflikt beger sig till Malmö där frilansjournalisten Petra Quiding möter Nael Bitarie i stadsdelen Nydala. Han visar motvilligt våldsamma videoklipp från kriget i Syrien. Både från staden Raqqa, som är under den extrema rörelsen Islamiska Statens kontroll och från Yarmuk, den förort till Damaskus som Nael kommer ifrån. Två filmer från samma land, en från livet under den islamska statens terror, den andra av människor utsatta för assadregimens grymhet. Nael tycker att ingen längre pratar om regimens brutalitet, bara om terrorismen som hotar oss i väst. Med i Konflikt finns Sveriges Radios utrikeskommentator Agneta Ramberg och Aron Lund, journalist som skrivit flera böcker om Syrien. De samtalar bland annat om det som Ali Khedery har att säga. Han var länge central i att forma USAs politik i regionen, framförallt i Irak. Mellan 2003 och 2009 var Ali Khedery nära rådgivare åt såväl dom amerikanska ambassadörerna i Baghdad som USAs militära befälhavare i regionen. Idag är han chef för en konsultfirma i Dubai, där Konflikts Ivar Ekman nådde honom. Ali Khedery är mycket kritisk mot både rollen USA har spelat, och den roll man spelar idag. Han anser att man behöver ett nytt Sykes-Picot, och syftar på den koloniala uppgörelse mellan Frankrike och Storbritannien från slutet av första världskriget som skapade det moderna Mellanösterns gränser, gränser som nu är på väg att lösas upp. Alternativet är blodig, okontrollerad fragmentisering – och ökad radikalisering. FN-sändebudet och svensk-italienaren Staffan de Mistura har fått i uppdrag att försöka hitta en väg mot fred i Syrien. Han tog över uppdraget som fredsmäklare i Syrien i juli förra året, efter att både förre FN-chefen Kofi Annan och den respekterade FN-veteranen Lakdhar Brahimi hade misslyckats. Men det finns sånt i Syrien som har ändrats, säger de Mistura, sånt som gör att det idag åtminstone finns en glimt av hopp. Han säger till Ivar Ekman att han vill börja bygga freden lokalt, i små eldupphör som i sin tur ger utrymme för politiska kompromisser. Tanken är att det ska börja med storstaden Aleppo. Längre ner här på sidan finns också en längre intervju att lyssna på med Staffan de Mistura. Den oro som Europa känner över hoten om attacker är välgrundad, mycket beroende på den mängd européer som åkt till Syrien för att strida för olika grupper. En av dem som ville åka till Syrien kallar vi för Josef och kommer från Göteborg. Han berättar i Konflikt för reportrarna Karwan Faraj och Kajsa Norell om hur han kom i kontakt med religionen trots konflikter om det med sina föräldrar. En vän som dog i Syrien inspirerade honom sen att åka dit själv för att slåss mot Assad-regimen. Men hans föräldrar, folk i moskén och en religiöst lärd avrådde honom och till slut avstod han. De frihetskämpar han från början velat ansluta sig till slåss nu mot varandra, de utför grymheter han inte står bakom och viktigast av allt, hans föräldrar vill inte ge honom sitt tillstånd. I slutet av konflikt hör vi den syriska journalisten Zaina Erhaim från Aleppo som berättar om hur rädd hon är när hon passerar genom vägspärrar som hålls av utländska islamistiska krigare. Hon berättar för Konflikts Jesper Lindau om att de kommer från våra länder i väst medan den solidaritet som världens ledare visade efter attackerna i Paris mot Chralie Hebdo och en judisk affär helt uteblir när hennes folk dör dagligen i Syrien. Lyssna på en längre intervju med Zaina Erhaim om hur man såg på det som hände i Paris i Aleppo, längre ner här på hemsidan. Programledare: Kajsa Boglind kajsa.boglind@sr.se Producent: Jesper Lindau jesper.lindau@sr.se Medproducenter: Petra Quiding petra@q-media.se Ivar Ekman ivar.ekman@sr.se

Om Frankrikes elfte september. Så kallas terrorattacken mot satirtidningen Charlie Hebdo och dess efterspel med två gisslandraman. Hur ska Frankrike och Europa hantera denna nya form av terrorism, och vad kan man göra för att undvika att samhället blir allt mer polariserat? Hör röster från Paris, Alger och Stockholm om skotten i Europas hjärta. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det är nu 58 timmar sedan Paris stannade upp. De två bröderna Said och Cherif Kouachi har precis avrättat nio journalister, en polis och en vaktmästare vid den franska satirtidningen Charlie Hebdo. På gatan utanför redaktionen väntar deras sista offer. Det är ytterligare en polisman som skadad ber för sitt liv. Händelsen fångas på film, och bilderna ska bara minuter senare visas i nyhetssändningar världen över. Det är en brutal scen, en avrättning från nära håll. En avrättning som blir bröderna Kouachis tolfte i Paris och som inleder deras katt och råtta lek med närmare 90 000 franska poliser och militärer. – Det är unga vettvillingar som inte vet vad de gör. Det faller tillbaka på oss muslimer i landet, sade Parisbon Said strax efteråt. På frågan från Ekots Alice Petrén, om detta kommer att öka islamofobin i Frankrike, svarar han att det redan har skett. Igår sköts bröderna Kouachi ihjäl av polisen, och likaså den tredje gärningsman som dagen efter attacken mot Charlie Hebdo sköt ihjäl en polis och en kommunanställd. Två gisslandraman har fått ett dramatiskt slut, och ett omskakat Frankrike vaknar upp efter tre dramatiska terrordygn. - Det är dagen efter, men det är också dag ett. Alla har förstått att det här bara är början av något som är en ny form av terrorism. Det här känns inte över på något sätt. Det finns kanske mer än tusen fransmän ute i Syrien, Irak och Afghanistan som håller på att träna. Frågan nu är när nästa attack händer, säger Mats Karlsson, chef för utrikespolitiska institutet som bor tre minuters promenad från Charlie Hebdos redaktion. Ett Frankrike där islamofobin har blivit rumsren. Den bilden målar den fransk-algeriske statsvetaren Karim Amellal upp när Konflikts Anja Sahlberg når honom på telefon. Som exempel nämner han Éric Zemmours nyutkomna bästsäljare ”Le Suicide française”, det franska självmordet, och författaren Michel Houellebecqs roman ”Soumission”, Underkastelsen, som kom ut samma dag som massakern på Charlie Hebdo skedde nu i veckan.  Böckerna är symptom på ett samhälle som inte mår bra, säger Amellal. De visar på att högerextrema idéer har avdramatiserats, och så även hatet mot ”den andre”. Framförallt de som alltid målas upp som syndabockar, nämligen muslimerna. Denna bild är väl pessimistisk, säger Axel Gyldén, journalist på franska nyhetsmagasinet L’Express. Han tror inte att det kommer bli så enkelt att Frankrike kommer bli dividerat. Folk har förstått att terroristerna handlar om enstaka tusental av de fem miljoner muslimer som lever i Frankrike. Han menar även att Marine Le Pen och Nationella fronten inte bara bygger på islamofobi, utan även spelar på den ekonomiska krisen med hög arbetslöshet. – Marine Le Pen har varit ett protestval. Nu gäller det en helt annan grej, vad gör vi nu? Jag tror inte att folk tror att Le Front National har lösningarna på det här, säger Axel Gyldén. Ekots utrikeskommentator Agneta Ramberg sammanfattar reaktionerna från de islamofoba partierna i Europa med ”vad var det vi sa”. Den tyska islamfientligt rörelsen Pegida skrev just detta på Facebook, vilket de senare tog tillbaka. Sverigedemokraternas Björn Söders kommentar då han skrev att ”fredens religion har visat sitt rätta ansikte” har uppmärksammats internationellt. – Det var någon som sa att det bara finns två grupper som ser jihadistvåld som det sanna uttrycket för islam. Det ena är jihadisterna själva och de andra är islamofoberna, säger Agneta Ramberg. Programledare: Ivar Ekmanivar.ekman@sverigesradio.se Producent: Petra Quidingpetra.quiding@sverigesradio.se Webbreporter: Adam Westinadam.westin@sverigesradio.se