Konflikt

Om Corbyn, Tsipras och en europeisk vänster som försöker födas på nytt. Men hur långt räcker ungdomlig entusiasm i kampen mot etablissemang och teknokrati? Hör Yanis Varoufakis förklara varför han tror på Europa, hör spanska gatuaktivister som brottas med ansvar - och hör etablissemanget försvara sig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. För två veckor sedan valdes Jeremy Corbyn till partiledare för det brittiska Labourpartiet. Det var en chock för delar av hela Europa. Att vänsterradikala krafter frodas i krisdrabbade länder i södra Europa är nåt vi vant oss vid, men det var förvånande att det hände i Storbritannien. Vad är det som händer med vänstern? Och vad säger det om europeisk politik i stort? Det är frågorna som Konflikt kretsar kring i detta program. En person som spelade en framträdande roll i kampanjen som ledde fram till att Corbyn vann är en av brittisk politiks unga stjärnskott, Owen Jones. Honom möter du. Vad finns det för utrymme för radikal vänster i dagens Europa? Vilka förutsättningar har den att förändra saker? Och vad säger dess framväxt om Europeisk politik i stort? Jeremy Corbyn är inte det enda uttrycket för att det rör sig på vänsterkanten i Europa. Men åt vilket håll rör det sig? Grekiska Syriza föddes ju också ur ett djupt missnöje och möttes av stor entusiasm. Vår reporter Sveriges Radios östeuropakorrespondent Johanna Melén har besökt Aten. Har de kvar hoppet? Den radikala vänstern möter en rad utmaningar. Samtal om dessa med Marie Demker, professor i Statsvetenskap vid Göteborgs universitet, vars forskning är inriktad på framväxten av nya sociala och politiska skiljelinjer i en globaliserad värld, och Anderas Johansson Heinö, statsvetare och förlagschef på näringslivets tankesmedja Timbro. Hör också Yanis Varoufakis Greklands tidigare finansminister, intervjuad av Konflikts Gilda Hamidi-Nia, som dömer ut demokratins tillstånd i Europa, och hoppas kunna rädda kontinenten genom att bygga ett nytt pan-Europeiskt alternativ. Vad har makteliten att säga till sitt försvar? Vi sökte upp en av etablissemangets främsta representanter, Thomas Östros, före detta svensk näringsminister och välkänd gråsosse och EU- vän, som nyligen stärkt sin maktposition ytterligare då han gick från att vara Bankföreningens VD till att bli en av 24 exekutiva direktörer - styrelseledamöter- vid Internationella Valutafonden i Washington. I Spanien har vänstern slagit in på en annan väg än både Varoufakis pan-Europeiska och de traditionellt nationella som i Grekland och Storbritannien. Spanien har i och för sig ett nytt nationellt parti, nämligen Podemos. Men Podemos har ännu inte nått framgång i ett nationellt val, och i opionsmätningarna har hoppet och entusiasmen redan falnat. Men, på lokal nivå är det annorlunda. I juni i år fick Barcelona en ny borgmästare- Ada Colau. Hon gjorde sig känd i Spanien som aktivist mot vräkningar i den ekonomiska krisens spår och hon har blivit arresterad flera gånger, bland annat vid försök att ockupera banker. Med det nyformade partiet "Barcelona en Comù" har hon skakat om det politiska landskapet i staden. Hur gick det till när en gatuoccupant blev borgmästare? Och hur går det nu när hon är vid makten? Vår reporter Robin Olin åkte till Barcelona. Programledare: Ivar Ekman Producent: Marie Nilsson Boij Tekniker: Fabian Begnert

Om Afghanistan, det land som så många av Europas - och Sveriges - flyktingar lämnat bakom sig. Vad är det de flyr från, varför drabbas civila så hårt och när ska afghaner kunna känna framtidshopp i sitt hemland? Hör röster från Kabul, Jalalabad och Smålandsstenar om ett krig som ändrat karaktär. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Dagens Konflikt handlar om det våldsamma och på många sätt väldigt oförutsägbara läget i Afghanistan. Sedan de flesta utländska trupperna lämnade landet förra året har striderna mellan regeringstrupper och motståndsgrupper, framför allt talibanerna, bara fortsatt. Maktkampen har ändrat karaktär och drabbar civilbefolkningen ännu mer än tidigare. Samtidigt som vi hör mindre om Afghanistan i den dagliga nyhetsrapporteringen så har kriget på flera sätt blivit värre för vanliga afghaner. Det märker vi också av här i Europa och utmed EU:s gränser, afghaner utgör den näst största gruppen asylsökande, bara från Syrien kommer det fler. En av de över 7000 afghaner som kommit till Sverige i år är Baratali Sharifi - veterinär och biståndsarbetare från Heratprovinsen som Ekots Alexandra Svedberg träffade på ett flyktingboende i Smålandsstenar. Efter att talibanerna avsattes 2001 fick folket hopp, säger han, men nu blir talibanerna starkare igen. Inför dagens program har Konflikt ringt en hel del samtal till Kabul och andra delar av Afghanistan, som Jalalabad och Taloqan. Chefen för FN:s människorättsavdelning i Afghanistan, Danielle Bell, säger till Konflikts Anja Sahlberg att kriget har ändrat karaktär sedan de flesta utländska trupperna lämnade landet 2014 och att civila idag drabbas i allt högre utsträckning. Kate Clark på den oberoende tankesmedjan Afghanistan Analysts Network ger också sin analys av läget i landet. För Sveriges Radios del hänger tystnaden från Afghanistan ihop med att vår främsta förmedlare av röster därifrån, Nils Horner, mördades i Kabul i mars 2014. Shukria Barakzai var också den sista person som han intervjuade. Konflikts Kajsa Boglind ringde upp parlamentarikern Shukria Barakzai, som var en av de kvinnor som deltog i Loya Jirgan 2003, det traditionella rådsmöte som efter långa förhandlingar godkände landets första konstitution efter talibanernas fall. I våras deltog hon i förberedande fredsamtal med talibanerna i Oslo. Men vad vill talibanerna, som satt på andra sidan om förhandlingsbordet när Shukria Barakzai var i Oslo? Konflikts Gilda Hamidi-Nia ringde upp journalisten och talibankännaren Graeme Smith, som skrivit flera böcker om sina möten med talibanerna och som i dag jobbar som analytiker i Kabul för organisationen International Crisis group. Gäster i dagens Konflikt är Terese Cristiansson, journalist och författare som var i Afghanistan i början av september och som är på väg tillbaka för att arbeta med en bok om en afghansk flicka. Freshta Dost sitter i Svenska Afghanistankommitténs styrelse och jobbade fram till nyligen på ett boende för ensamkommande flyktingbarn, varav många är från Afghanistan. Agneta Ramberg, Sveriges Radios utrikespolitiska kommentator. Hon bodde i Afghanistan på 70-talet och har också varit tillbaka flera gånger sedan dess som reporter. Programledare: Kajsa Boglind kajsa.boglind@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se

Om vad mötet med flyktingarna säger om oss och EU:s framtid. Flyktingkrisen har ifrågasatt EU:s grundläggande värderingar. Hur stor är sprickan, mellan länder och inom länder? Och hur påverkar den förutsättningarna att lösa situationen för de hundratusentals flyktingar som nu knackar på vår dörr? Hör röster från London, Lesbos, Berlin och Orust. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ord som frihet, solidaritet och respekt för mänsklig värdighet finns nedskrivna i EU:s fördragstext. Men vad betyder de storslagna formuleringarna när dom sätts på prov på en ö i Grekland, vid ett taggtrådsstängsel i Ungern, på ett tåg i Tyskland eller i ett litet samhälle på Orust? Vi hör röster från oroliga ungrare i Budapest som fångats av Johan-Mathias Sommarström och Sveriges Radios korrespondent i Östeuropa, Johanna Melén, tar oss med till ett tältläger under frihetsgudinnan på den grekiska ön Lesbos. I Berlin pratar vår Tysklandskorrespondent Daniela Marquardt om värderingar med två tyska damer. EU kan stå inför den största kris vi har upplevt hittills, säger Financial Times utrikeskommentator Gideon Rachman. Han ser den storpolitiska ordväxlingen mellan Tysklands förbundskansler Angela Merkel och Ungerns premiärminister Victor Orban som en ”clash of values”, en laddad kamp om EU:s värderingar, eller själ om man så vill. Vad är det egentligen som står på spel? Med i studion finns Annika Ström Melin, EU-kännare, författare och skribent och Lars Trägårdh, professor i historia och civilsamhälleskunskap vid Ersta Sköndals högskola samt Sveriges Radios korrespondent i Tyskland Daniela Marquardt. Och så återvänder vi till det lilla samhället Ellös på Orust som Konflikt besökte för ett år sedan i ett program som då fick namnet ”Flyktingarna och det svenska hjärtat” efter att Fredrik Reinfeldt vädjat till svenskarna att öppna sina hjärtan. Hur gick det för den lilla orten som plötsligt skulle ta emot 150 flyktingar på samhällets hotell- och spa-anläggning? Reportage av Ulrika Bergqvist. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sr.se Producent: Ulrika Bergqvist, ulrika.bergquist@sr.se

Om pengarna som korsar gränser och når bortom hjälporganisationer och bankkontor. Världens migranter skickar allt mer pengar till släkt och vänner. Vad används de till, hur skickas de och varför försvinner så mycket på vägen? Hör röster från Buenos Aires, Kos och Rinkeby om villkoren för det dolda biståndet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I samband med den flyktingkris som just nu pågår är vi många som funderar på hur man kan hjälpa människor som befinner sig på flykt, eller lever i fattigdom. Det finns faktiskt ett sätt som det talats ganska lite om, ett sätt som redan praktiseras i hundratals tobaksaffärer och växlingskontor över hela världen, nämligen pengaförsändelser som världens migranter skickar hem till släktingar och vänner, det som kallas remitteringar. Det är dagens ämne i Konflikt. Det är inga småsummor det handlar om. Bara i år beräknas runt 440 miljarder dollar skickas på det här sättet människor emellan. Det är mer än tre gånger så mycket som världens samlade bistånd. Konflikts producent Anja Sahlberg ringde upp Dilip Ratha, som är expert på migration och remitteringar på Världsbanken, för att prata om det som han kallar ”Dollarsedlar inslagna i kärlek”. Gäster i studion är Lisa Pelling på tankesmedjan Arena idé, som skrivit sin avhandling om remitteringar och Diviesh Vithlani, tidigare chef för omvärldsanalys på Swedbank. Ett ord som ofta återkom i de intervjuer vi gjorde inför det här programmet är ”livlina”. Ett land som är i skriande behov av familjemedlemmars hemskickade pengar är Somalia. Det finns beräkningar som visar att nära hälften av invånarna i landet lever på remitteringar. Det enklaste, och ibland det enda, sättet att skicka pengar just dit är att gå via så kallade ”hawala-agenter”. För med hawala kan man nå platser som har helt andra finansiella strukturer, eller inget banksystem alls. Konflikts Gilda Hamidi-Nia åkte till ett hawala-kontor i Rinkeby utanför Stockholm för att ta reda på mer. Problemen med att skicka pengar mellan länder och mellan människor har lett till att andra alternativ dykt upp runt om i världen de senaste åren. Hawala är ett exempel, men det finns fler aktörer som vill in på den växande marknaden av migranter som vill undkomma bankernas höga avgifter och krav. Flera företag försöker nu lansera den digitala valutan bitcoin som en lösning. Vår Latinamerikakorrespondent Lotten Collin reste till Argentina, där bitcoin-användarna blir fler och fler. Dagens program börjar på ett Western Union-kontor i Skärholmen, och vi slutar på samma ställe - fast i andra ändan. Ekots Alice Petrén ger en bild från ett kontor på den grekiska ön Kos, dit flyktingar kommit för att ta ut pengar. Programledare: Kajsa Boglind kajsa.boglind@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se

Om att leva eller dö med IS. På ett år har den Islamiska Staten stärkt sin makt, i motsats till vad många politiska bedömare förväntade. Hur ska vi förhålla oss rationellt till en grupp som upphöjt ritualmord och våldtäkt till officiell politik? Hör röster från Södertälje, Deir al Zoor och Boston. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. För ett år sedan framstod hela situationen som absurd, skulle en grupp fanatiker stöpa om Mellanösterns moderna gränser? Bedömare förklarade att IS med största sannolikhet skulle försvinna inom ett par månader, utplånade av sina egna uppblåsta politiska, religiösa och historiska pretentioner. Men nu, ett drygt år senare, kan vi konstatera att det inte har hänt. Gruppen finns kvar och statsbygget har redan börjat i Syrien och Irak.Vad gör vi om IS vinner? Frågar sig den amerikanske statsvetarprofessorn Stephen Walt och ger själv svaret: Lev med det! Han menar att IS-krigarna inte är unika, inte ens den terror de bedriver. Statsbyggande har alltid varit en blodig affär och det har aldrig hindrat omvärlden från att med tiden välkomna revolutionärerna in i värmen, se bara på Iran, Kuba och bolsjevikerna. Men Lina Khatib, chef för Carnegieinstitutets Mellanösternkontor i Beirut, håller inte med. Hon menar att omvärlden inte bara kan se på medan människor lider.Och medan statsvetare och politiker dividerar hur omvärlden ska hantera IS, är det så kallade kalifatet redan vardag för många människor. Konflikts reporter Duraid Al-Khamisi ringde upp Mustafa som är handelsresande i Syrien och dagligen behöver förhålla sig till IS-krigarnas oberäkneliga lagar och regler.Möt Sabah Elia från Södertälje vars hela hemby i Syrien kidnappades av IS, och hör den libanesiska låtskrivaren Khaled Soubeih som hellre hade sjungit om kärlek och romantik än om extremism och terror. Samhället har ett ansvar att visa på alternativen säger Omar Mustafa, ordförande för det muslimska studieförbundet Ibn Rushd.Ska världen bara se på medan IS befäster sin makt? Vilken betydelse har deras inträde i världspolitiken haft för andra muslimer? Och hur ska vi hantera den humanitära kris som följer i deras spår? I studion hör vi Bitte Hammargren, författare och frilansjournalist, Mohammad Fazlhashemi, professor i islamisk teologi och filosofi vid Uppsala universitet och aktivisten och frilansjournalisten Nuri Kino. The New York Times artikel om IS övergrepp. Programledare: Ivar Ekmanivar.ekman@sverigesradio.se Producent: Ulrika Bergqvistulrika.bergquist@sverigesradio.se

Om mannen som har makten i Turkiet. President Erdogan spelar ett högt spel sedan han förklarat krig mot både IS och PKK. Är hans tuffa ledarstil det som krävs för att hålla ihop landet eller tar han orimliga risker för att kunna göra sig själv till envåldshärskande sultan? Hör röster från Ankara, Istanbul och Stockholm om människan, myten och maktspelaren Recep Tayyip Erdogan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det har varit en rörig och blodig sommar i Turkiet. En långdragen regeringskris kommer att leda till nyval senare i höst. Vapenvilan med PKK som varat i två år har fått ett abrupt slut och sedan dess har våldet trappats upp, framför allt i sydöstra Turkiet. I nyheterna hör vi om strider, flyganfall, terrordåd och upplopp. Dessutom har Turkiet också förklarat krig mot jihadisterna i Islamiska Staten. Hur ska man förstå allt det här? Är det som många analytiker och politiska motståndare menar - ett strategiskt högt spel som Tayyip Erdoğan hoppas ska gynna honom i nyvalet senare i höst? Eller är det en logisk politik från en ledare som känner sig trängd mellan flera aggressiva terrorgrupper? I dagens Konflikt försöker vi förstå Turkiets president och hur han tänker. Tayyip Erdoğan och hans parti AKP prisades en gång som reformister som skulle föra Turkiet in i EU. Men längs vägen från valframgången 2002 då AKP fick regeringsmakten fram till i dag så har många ur partiets toppskikt hoppat av. En av dem som lämnat skeppet är Yasar Yakis som var AKP:s första utrikesminister och bredde vägen för att Erdoğan skulle bli accepterad bland de tongivarna nationerna i EU. Frilansjournalisten Tomas Thorén har för Konflikts räkning träffat honom i Ankara. Mustafa Akyol, turkisk författare och kolumnist, är en av ganska få liberala intellektuella i Turkiet som i dag pratar öppet om sitt tidigare stöd till president Erdoğan. För Konflikts Jesper Lindau berättar han vad han gillade med Erdoğan och varför han senare vände honom ryggen. Konflikt har också besökt Erdogans bostadskvarter Üskudar i Istanbul för att höra hur folk där ser på president Erdogan och hans maktambitioner. I studion diskuterar fyra gäster Turkiets president Erdoğan: Yasin Diken från Union of European Turkish Dermocrats (UETD) som stöder Erdogan är med direkt från Istanbul. Ekim Çağlar är statsvetare, skribent och aktivist som var under med Geziprotesterna, som ju delvis riktade sig mot Erdogans styre, 2013. Katja Magnusson är Sveriges Radios korrespondent i Turkiet och Paul Levin, chef för Institutet för Turkietstudier vid Stockholms Universitet. Programledare: Kajsa Boglindkajsa.boglind@sverigesradio.seProducent: Anja Sahlberganja.sahlberg@sverigesradio.se

Om karate som upprättelse, stjärnelever och lyckat polisarbete. Och om mötet med mannen som utvisades till döds. Konfliktredaktionen sammanfattar sin tid i Stockholmsförorten Vårberg. Vad har förändrats, vad blev kvar och vad hände sedan med människorna vi mötte? Hör röster från Skärholmen, Masmo, Bredäng och Vårberg om verkligheten bakom mediebilden av förorten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vad betyder några hållplatser med tunnelbanan? Spelar det någon roll om det är Karlaplans tunnelbanehållplats en journalist besöker två gånger om dagen eller om det är Slussen, Sätra eller Vårberg? I 15 månader har vi på Konflikts redaktion tagit röd linje varje morgon, precis som när vi åker till Radiohuset fast i motsatt riktning. För oss har tiden i Vårberg lärt oss saker vi aldrig hade fattat om vi fortsatt hoppa av vid Karlaplan varje morgon. Och vi har träffat människor som vi aldrig hade träffat där. Det här sista programmet för säsongen är helt tillägnat dem. Vi börjar programmet tillsammans med 16-åringarna Adonay Kidane och Sarika Sheerazi, som Konflikts Anja Sahlberg träffade i Skärholmens centrum. De visar oss sina kvarter och oroas över att bilden av Stockholms förorter är så negativ i media. Båda har valt att plugga på gymnasiet Östra Real, som ligger i det välbeställda kvarteret Östermalm i Stockholms innerstad. Det har givit dem delvis nya perspektiv och insikter. En av de frågor som vi tagit upp i Konflikt under vår tid i Vårberg är polisen och deras svåra utmaning att på en gång vara hård och mjuk, att beivra brott och att skapa trygghet. Det här var en utmaning som var extra tydlig i Vårberg när vi kom hit, eftersom närpolisen i Skärholmen hade dragit igång en storsatsning som hette Insats Vårberg. Hur har det gått? Konflikts Ivar Ekman sökte svaret i Vårberg centrum. Att många tjejers liv fortarande är mer begränsade än killars var något vi fick höra från många håll när vi flyttade hit. Medan de flesta av Vårbergs tonårskillar har friheten att göra vad de vill efter skolan, sporta, hänga i centrum, vara på fritidsgården gäller helt andra strängare regler för många av deras jämnåriga tjejerkompisar - eftersom en del av familjerna här har inställningen att familjens heder hänger på döttrarnas skötsamhet. I programmet ”Heder och samvete” berättade vi om Sahar, en kvinna från Irak vars hela liv har präglats av familjens syn på heder, både i Irak och efter flytten till Sverige. Mycket har hänt i Sahars liv sedan förra gången hon var med i Konflikt. Kajsa Boglind träffar henne på en helt ny plats - Karatestudion Wakasjishi på Folkungagatan i Stockholm. Ett av våra mest uppmärksammade program den här våren var programmet om Abdel, en irakier som sökte skydd i Sverige, men som fick avslag på sina asylansökningar, och som sedan dog när han skulle utvisas. Att vi gjorde ett program om det berodde på att vi hade unikt material om honom, eftersom Konflikts Jesper Lindau träffat Abdel innan han dog och intervjuat honom. Dessutom, visade det sig att han jobbat som frisör på salongen Hollywood klipp, bara några hundra meter från vår redaktion. Vi önskar er en fin sommar. Konflikt är tillbaka igen i augusti. Programledare: Kajsa Boglind kajsa.boglind@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se

Om matlandet Sverige. Är det ett öppet kulinariskt kaos eller en nationalistisk kultplats för svenska råvaror? Hör röster från Västerås, Ulricehamn och Minnesota om kebabpizzor, matnationalism och ifall Mellanösterns kanske bästa kök har nån chans att bli svenskt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vad är egentligen mer svenskt att stoppa i magen en vardagskväll än pizza? För att ta reda på mer om pizzan så åkte Konflikts Ivar Ekman till Västerås och träffade Roberto Romanazzi. Roberto är en erfaren kock och pizzabagare, och har länge varit kritisk till vad som hänt med den ursprungliga italienska pizzan. Det är speciellt kebabpizzan som han tycker är förödande för det italienska kulturarvet. I Konflikts studio diskuteras om Sverige är drabbat av  matnationalism eller om landet är en öppen kulinarisk smältdegel. Där sitter Leif Mannerström, känd krögare, Nidal Kersh, som är mataktivist och Maria Masoomi, dietist och kokboksförfattare. De diskuterar bland annat mat-filosofen Lisa Heldkes tankar. Hon är professor i filosofi på det svensk-anknutna universitetet Gustavus Adolphus i Minnesota i USA. Lisa Heldke menar att synen på och tänkandet om mat blivit alltmer polariserat. På barrikaden på ena sidan står kosmopoliterna, som är för det globala men som riskerar att förlora kontakten med ”jorden”. På den andra sidan står lokalisterna, de som hyllar det närodlade, men som enligt Lisa Heldke riskerar att förfalla till en sorts rasism. Nästa mattrend i Sverige kan heta syrisk mat, som är ett av Mellanösterns mest ansedda kök. För till Sverige kommer nu många människor på flykt från Syrien. En av dom är kocken Moaz Albakji som kom till Sverige i höstas och som nu lagar syriskt på ett litet italiensk ställe i Ulricehamn som drivs av Jens Norrlander. Markus Alfredsson från P4 Sjuhärad träffade honom i köket. Av alla människor och matminnen som kommer hit, vika är det som tillåts slå igenom, vilka kök eller influenser får chansen i matlandet Sverige? Tidigare erfarenheter visar att det kanske inte är så enkelt. Konflikts Jesper Lindau har ätit många underbara middagar på Balkan undrade vad det är som gör att dessa små under till maträtter inte slår igenom i Sverige. För att ta reda på det träffade han kocken Milos ”Mille” Malbasic från restaurangen Pubologi, som längtar efter en paprikagryta. Han besöker även Rade Danilovic och Sanna Sauma på Restaurang Arsenalen, där det serveras Pljeskavica. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sr.se Producent: Jesper Lindau jesper.lindau@sr.se Research och Inspiration: Per Styregård per@styregard.com

Om döden på svenska byggarbetsplatser. Hur kan sex arbetare omkomma vid ett svenskt tunnelbygge utan att någon ställs till svars? Vad spelar entreprenörskedjor och språkförbistring för roll för att antalet allvarliga arbetsplatsolyckor ökar? Hör röster från Slussen, Innishannon på Irland och Solna om osäkerhet och ansvarsfrihet i den globala byggbranschen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Dagens Konflikt handlar om osäkerheten på svenska byggarbetsplatser. Frilansreportern Adam Westin har gjort ett långt reportage om irländska Liam, som dog i samband med bygget av Citybanan, som ju har varit väldigt olycksdrabbat jämfört med andra stora svenska infrastrukturprojekt. Liam var inte den enda som omkom i samband med det här miljardbygget. Nio månader senare dog en man efter att han fått en grävskopa över sig. 2011 klämdes en arbetare till döds under en borrigg. 2010 blev två personer påkörda av tåget och 2006 träffades en man av en fallande balk. Sex dödsfall, i samband med ett och samma projekt. Och i inget av de här fallen har åklagare beslutat att väcka åtal. Så var ligger egentligen ansvaret? Vi hör bland andra Christian Lönnström, inspektör på Arbetsmiljöverket, som haft hand om Citybanan, Kjell-Åke Averstad som är anställd på Trafikverket, som är projektchef för Citybanan och Thomas Lindberg, projektchefen på JV söderströmstunneln. Och dessutom opersoner som arbetade på Citybanan tillsammans med Liam och Liams familj på Irland. Gäster i studion är Tomas Kullberg, chef på förtroendemanna-enheten på fackförbundet Byggnads region Stockholm Gotland, Elinor Torp, reporter på tidningen Dagens Arbete och Mats Åkerlind, vice vd och förhandlingschef vid Svenska Byggindustrier. Hur ser det ut med säkerheten på mindre byggen? Konflikts Anja Sahlberg följde med Byggnads Johnny Rindebrant, som är regionalt skyddsombud, ut. De hamnade på en byggarbetsplats där ett 15-tal personer från olika länder, främst Polen, Estland, Lettland och Finland, jobbade för sex olika underentreprenörer. Flera hon mötte kunde ingen engelska alls, var inte med i facket och det visade sig att lönerna varierade rejält. Programledare: Kajsa Boglindkajsa.boglind@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberganja.sahlberg@sverigesradio.se

Om nationalismen i Europa. Är den en farlig kraft som delar upp världen och människor efter hudfärg och religion eller behövs den som ett samanhållande kitt? Konflikt om det ens är möjligt med en nationalism som inte utesluter någon medborgare. Följ med till en kiltaffär i det nationalistiska Skottland och till Solna där vissa måste bevisa sin lojalitet med Sverige mer än andra. Konflikt om vem som är och inte är välkommen i nationen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Konflikts programledare Jörgen Huitfeldt åkte till det nationalistiska Skottland och städerna Glasgow och Edinburgh. Efter valet tog det skotska nationalistpartiet SNP hem nästan alla parlamentets platser i London och raderade ut Labour från den politiska kartan i Skottland. Möt nationalisterna på Yesbar i Glasgow, som bytte namn från vespbar förra året för att stötta Ja-sidan i folkomröstningen om självständighet. Hos Melissa, Andrew och Joan frodas en nationalism där alla är välkomna, oavsett etnisk bakgrund, där huvudfienden finns i det politiska etablissemanget i London. I Edinburgh möter vi Humza Yousaf som är 30 år och muslim med pakistanska föräldrar. Han är också den regionala skotska regeringens allra första utrikesminister för SNP. När han svor eden i det skotska parlamentet väckte han stor uppmärksamhet när han klädd i en blandning av traditionella skotska och pakistanska kläder svor eden både på engelska och urdu. SNPs nationalism bygger på medborgarskapet och Hamza Yousaf tycker att ”Nationella identiteter utvecklas med tiden. Om du inte utvecklas och tar till dig det nya så dör du.” För att samtala om Nationalism, identitet och om det skotska kan bli verklighet i Sverige finns Mattias Karlsson, Sverigedemokratisk gruppledare i Riksdagen, Lisa Pelling, Utredningschef Arena Idé och Qaisar Mahmood, författare och chef på Kulturmiljöenheten på Riksantikvarieämbetet I en krönika i tidskriften Neo skriver DN:s förre chefredaktör Hans Bergström under rubriken "Ska Sverige finnas". Vi intervjuar honom om varför han argumenterar för att politiska förslag som att låta tiggande EU-migranters barn gå i svensk skola eller att ge vård till alla papperslösa står i direkt konflikt med idén om nationalstaten. En nationalism handlar ofta om en gemenskap och för att få vara inkluderad i den kan det ställas krav, som hos Sverigedemokraterna där lojalitet med det svenska är ett viktigt begrepp. Det finns de som upplever att de mer än andra svenskar måste bevisa att de är lojala mot den svenska nationen. I Konflikt hör ni om en fråga som ställdes i SVTs Debatt i höstas. Den ställdes till Rashid Musa, som är ordförande för Sveriges Unga Muslimer. Han fick av Sverigedemokraten Hanna Wigh frågan om han fördömde syrienresenärer. Konflikts Jesper Lindau träffade Rashid Musa och han berättade att för honom var det ett krav på att visa hur lojal han är, att han är en del av det svenska. Programledaren Kristina Hedberg svarar på hur hon ser på frågan. Liknande frågor har ställts även på Sveriges Radio, till både judar och muslimer. Willy Silberstein från Svenska kommittén mot antisemitism berättar om hur den ställs till judar och hur det leder till att man som grupp knuffas ut ur det "svenska". På slutet av Konflikt hör vi om den skotska politikern Humza Yousaf, politiker i det skotska nationalistpartiet med pakistanska rötter. Han har låtit tillverka ett eget skotskt mönster, som används till kiltar och slipsar. Grönt för hans pappas pakistanska rötter, blått för Skottland. Kiltar med det mönstret ska hans barn och barn-barn kunna bära i evig tid. Det finns också ett speciellt mönster som kallas Islamic Tartan, som ni kan se på bilden ovan, för som Humza Yousaf säger ”Islam är en del av Skottland och Skottland är en del av islam.” Programledare: Jörgen Huitfeldt jorgen.huitfeldt@sr.se Producent: Jesper Lindau jesper.lindau@sr.se