Konflikt

Om varför en 16-åring skär fingrarna av en annan 16-åring. Bekämpas det bestialiska beteendet bäst med en terrorstämpel? Hör den blodiga berättelsen om El Salvador som spegling av vår kamp mot terror. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hur begriper man det obegripliga? Hur handskas man med det sanslösa? Det är frågor som många, här i Europa, ställt sig sedan en grupp unga män brutalt mördade en massa fullkomligt oskyldiga människor en fredagskväll i Paris.”Man ska inte försöka förstå, man ska inte försöka diskutera, man ska bara eliminera”, sa Lydia Guirous, som är talesperson för den förre franske presidenten Nicolas Sarkozys parti Les Républicains, när Konflikt träffade henne efter terrorattentaten i Paris.Kanske är det den enda vägen. Men är vi ändå inte skyldiga att försöka hitta en annan väg än eliminerandets? Måste inte vi, som inget annat önskar än att mördandet, dödandet och våldet ska upphöra, söka vitt och brett – kanske långt bort från vår vanliga vardag, för att försöka förstå hur vi ska göra för att undvika att göra en redan hemsk situation värre?Sveriges Radios Latinamerikakorrespondent Lotten Collin och Paloma Vangpreecha, korrespondent med fokus på unga, har besökt El Salvador i Centralamerika, där konstitutionsdomstolen i höstas slog fast att landets gäng bör betecknas som terrorgrupper, och att gängmedlemmar ska dömas enligt särskilda terroristlagar. Vad har terrorstämpeln fått för konsekvenser, för gängen, samhället och politiken?Korrespondenterna har träffat flera gängmedlemmar, deras familjer, politiker och salvadoranska analytiker. ”Vi kan inte förhandla med människor som dödar barn”, säger justitieministern Benito Lara, som övergett förhandlandets politik och vill sätta hårt mot hårt. Men Janeth Aguilar, chef för det säkerhetspolitiska institutet IUDOP på Centralamerikanska Universitetet i El Salvador, är kritisk. ”Om vi stämplar gängmedlemmar som terrorister så gör vi dem till omänskliga barbarer, vi avhumaniserar dem. Det är en återvändsgränd både för samhället och för de unga killarna”, säger Janeth Aguilar.Vilka paralleller finns att dra till Europa och kampen mot Islamiska staten? Med i programmet för att diskutera det är Amir Rostami, polis och sociolog, och också kommittésekreterare, Nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism, och Evin Ismail, doktorand i sociologi vid Uppsala Universitet, som forskar på IS – på organisationens ideologi och västerlänningar som ansluter till gruppen.Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sverigesradio.seProducent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se

Om spelet kring flyktingströmmarna i Europa. Har Turkiet använt flyktingarna som vapen för att få EU på knä? Och hur förändras spelplanen för dom som flyr? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Just nu pågår ett politiskt spel i Europa som går ut på att snabbt minska antalet flyktingar som tar sig in över gränserna. De senaste dragen har handlat om identitets-kontroller, stängsel och skärpta regler för flyktingmottagande. Det som hänt kan på ett plan se ut som politiskt kaos, men det kan också beskrivas som rationellt spel.För knappt en vecka sedan la EU-ledarna fram ett av sina trumfkort när de rott i hamn en flyktingöverenskommelse med Turkiet, landet i öster som många passerar på sin flykt västerut. Men vem är det egentligen som har trumf på hand? Och vilka har mest att förlora?Frilansjournalisten Tomas Thorén följer sexbarnsmamman Maha Mansour som fastnat i Izmir på sin flykt undan kriget i Syrien. Hur ska Maha klara sig själv i ett land som inte ger henne flyktingstatus, där hon är hänvisad till svartjobb om hon ska kunna försörja sig? Och vilka alternativ har hon när EU:s gränskontroller hårdnar?I Malmö träffar Konflikts Ulrika Bergqvist svärmor Ramadan och svågern Omar Alabsi. Barnens farmor vill inget hellre än att samla barnen i Sverige så att hon kan hjälpa till. Familjen följer nyhetsutvecklingen, med regler som ändras dag för dag, men viktigast av allt är att hålla kontakten med systrarna som är fast i Syrien och ringer och berättar om nya bombräder. Ivar Ekman intervjuar turkietkännaren Halil Karaveli som menar att Turkiet använder flyktingströmmen som ett vapen för att få EU dit dom vill. Men Ayhan Kaya, professor i internationella relationer på Bilgiuniversitetet i Istanbul, och Ahmet Ichdujgu, chef för migrationsforskningscentret på Kotjuniversitetet håller inte helt med om den analysen. Och hur såg de olika spelarna inom EU på situationen inför förhandlingarna med Turkiet? Vad vinner och förlorar Europa på att flytta gränserna österut? Konflikts Anja Sahlberg sökte svaret hos Göran von Sydow på Svenska Institutet för Europapolitiska studier, SIEPS. Hör även Deger Akal på Deutsche Welle och den franska statsvetaren Anne-Marie Le Gloannec.Resultatet av de skärpta reglerna i flyktingspelet kan kanske inte bli mer tydligt än den tomhet som Konflikts Jesper Lindau möter på ett transitboende i Stockholm. Här flödade viljan att hjälpa och glädjen i att ha nått fram till ett säkert mål efter en lång resa. Nu är boendet mörkt och tyst.Programledare: Jesper Lindaujesper.lindau@sverigesradio.seProducent: Ulrika Bergqvistulrika.berguist@sverigesradio.se

Om den bortglömda konflikten i Västsahara, som under en intensiv vecka i höst hamnade högst på den svenska politiska agendan. Varför? Och vad säger det hela om riktningen för svensk utrikespolitik? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Detta program utgick på grund av terrorattentaten i Paris den 13 november. Det sändes i stället 28 november. 09.03 i P1. Detta program handlar om Västsahara. Skådeplatsen är Sverige, men för att förstå debatten om ett eventuellt erkännande av Västsahara börjar programmet med att blicka bakåt, till den så kallade gröna marschen i november 1975. Hundratusentals marockaner korsade då, tillsammans med marockansk militär, gränsen mellan Marocko och det som fram till dess varit Spanska Sahara. Men, det fanns ett problem: nämligen västsaharier som menade att det här området tillhörde dem, att Västsahara skulle vara självständigt. Trots att den internationella domstolen i Haag slog fast att Marocko inte har rätt till området då 1975, så följde en väpnad kamp mellan framför allt Marocko och den västsahariska gruppen Polisario.1991 mäklade FN fram ett eldupphör mellan Marocko och Polisario - vid den tidpunkten kontrollerade Marocko hela kusten och alla stora städer, medan Polisario hade kontrollen över en del av Västsahara som egentligen bara är öken och de flyktingläger som upprättats i grannlandet Algeriet. Meningen var att Västsaharas framtid skulle bestämmas av en folkomröstning. Men den har inte hållits.Konflikten frös fast, och Västsahara sjönk undan från världens medvetande, även för de flesta här i Sverige, tills den alltså plötsligt bubblade upp igen, för en dryg månad sedan. Vad var det då som hände? Konflikts producent Anja Sahlberg, som länge bevakat Västsaharafrågan, följde marockanska politiker och västsahariska aktivister under några intensiva dagar i Stockholm. Hon träffade bland andra den marockanska politikern Nabila Mounib och den västsahariska aktivisten Aminatou Haidar.Dagens program fokuserar på storpolitiken, men det här är ju förstås en konflikt som också handlar om människor. Västsaharier i ockuperat område vittnar om kränkningar av mänskliga rättigheter. I flyktinglägren i öknen i grannlandet Algeriet lever folk under mycket svåra förhållanden, inte minst på grund av den intensiva hettan. Men de senaste veckorna har kraftiga skyfall har förstört både hus och infrastruktur i lägren. Det berättar den västsahariska aktivisten Malainin Lakhal, som bor i lägren, när Ahmed Mulai, en västsaharisk politisk flykting här i Sverige, när han ringde upp honom.Den kända västsahariska aktivisten Aminatou Haidar menar att Sverige kan göra verklig skillnad och bidra till en slutgiltig lösning av konflikten som varat i 40 år. Men vad kan egentligen Sverige göra, vad bör Sverige göra och vad säger Sveriges agerande i Västsaharafrågan om riktningen för svensk utrikespolitik? Konflikts Ivar Ekman träffade Kenneth G Forslund (S) och Karin Enström (M), som båda sitter i riksdagens utrikesutskott och därmed drogs in i kampen om Västsahara under hösten.Gäster i studion är Hans Corell, jurist och tidigare rättschef på FN, Lars Schmidt, journalist som rest mycket i Västsahara och som skrivit boken Tyst territorium, Ulf Bjereld, professor i statsvetenskap och ordförande för Socialdemokrater för tro och solidaritet och Ulla Gudmundson, tidigare analyschef på UD, i dag fri skribent och utrikespolitisk analytiker.Programledare: Ivar Ekmanivar.ekman@sverigesradio.seProducent: Anja Sahlberganja.sahlberg@sverigesradio.se

Om IS terrordåd mot en konsertlokal, en fotbollsstadion och gator och restauranger i Paris, just de öppna gråzoner där människor möts över gränserna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ett piano på en trottoar bland gula höstlöv. En halv måne lyser skarpt över konsertlokalen Bataclan i Paris. Därinne, i den i dag mörka, igenbommade lokalen, mördades över 80 människor. Av kallblodiga terrorister. Audrey sitter och spelar på pianot, för att, som hon säger, föra tillbaka musiken till Bataclan. Konflikts Anja Sahlberg berättar om gråzonens Paris. Hör författaren Raphaël Glucksmann, författaren Lydia Guirous, som också är talespersonen för den förre presidenten Nicolas Sarkozys parti Les Republicains och även Mehdi Bigarderne från förorten Clichy-sous-Bois. I Konflikts studio för att samtala finns Robert Egnell, forskare vid Försvarshögskolan i Stockholm, Camilla Salazar kriminolog från Fryshuset. Och med från en studio i Paris har vi Jenny Andersson, Professor i Statsvetenskap och verksam vid franska universitet Science Po. Under de dramatiska dygnen efter attackerna i Paris riktades mycket uppmärksamhet mot Bryssel och allra mest mot stadsdelen Molenbeek. De var därifrån som flera av terroristerna kom och som också misstänks vara där attackerna förbereddes. Konflikts Ivar Ekman reste dit och hamnade mitt i en kamp för att försöka förstå. Han mötte Khalil Zeguendi som kände en av terroristerna och som berättade om de unga från Molenbeek som är belgare på pappret men som inte tillåts känna sig som det. Hör också Eric Corijn som är professor i kulturell och social geografi. Han anser bilden av Molenbeek som fullt av jihadister och att man inte har någon kontroll över området är helt löjlig. Under terrordåden i Paris kom det ganska snabbt uppgifter, som spreds över hela världen, om att det hittats ett syriskt pass nära en självmordsbombare. På det sättet kopplades terrordåden till den stora ström av flyktingar som fortsätter att komma till EU. Konflikts Jesper Lindau träffade Satanay Doughouz som berättade om sin djupa känsla av samhörighet med offren i Paris, hon flydde själv undan IS och även Assad. Men passet hade en funktion, tror hon, att det skulle splittra oss. Det är en seger för Islamiska staten. Det är precis det de vill. Programledare Kajsa Boglind kajsa.boglind@sverigesradio.se Producent Jesper Lindau jesper.lindau@sverigesradio.se

Om den europeiska kampen mot terrorresor. Trots runt 300 svenska IS-resenärer ligger Sverige efter med det förebyggande arbetet. Hur gör man i andra europeiska länder? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Dagens Konflikt följer upp programmet ”De svenska krigsresenärerna” från 17 oktober. Det stora antalet svenska krigsresenärer i dag är de som rest till Irak och Syrien och problemet är extra allvarligt eftersom de ansluter sig till grupper som öppet hotar vårt västerländska samhälle. Därför fokuserar dagens program främst på jihadism och IS-resenärer. Men vi har förstås också terrordådet i Trollhättan i färskt minne, liksom de senaste brandattentaten mot asylboenden, som skapat stor oro i Sverige. Varifrån kommer egentligen det största terrorhotet i dag? Gäster i studion är inrikesminister Anders Ygeman, Salahuddin Barakat från Islamakademin och Magnus Ranstorp, professor på Försvarshögskolan. Programmet börjar i Frankrike, där inrikesministeriet kort efter terrorattentaten i Paris i januari drog igång en omfattande informationskampanj för att försöka förebygga att unga fransmän radikaliseras och beger sig till Syrien eller Irak för att ansluta sig till Islamiska Staten. Senast i raden initiativ i den här kampanjen är anhöriga som berättar sina historier. Konflikts Anja Sahlberg ringde upp Christian Gravel, som ansvarar för den franska regeringens informationskampanj och den franske parlamentarikern och tidigare ministern Jean-Pierre Sueur. Den tyska organisationen Hayat - som betyder liv på turkiska och arabiska – brukar lyftas fram som ett lyckat exempel. Hayat jobbar med att försöka hjälpa radikaliserade personer att bryta med militanta grupper och hitta andra vägar i livet. Att involvera hela familjen och andra i den nära omgivningen är en viktig nyckel för att lyckas, enligt rådgivaren Julia Bercyk, som radions korrespondent Daniela Marquardt träffat. Nyligen lanserade Storbritanniens inrikesminister Teresa May en ny strategi mot extremism med stort fokus på våldsbejakande islamism. En av de organisationer som funnits med i förarbetena inför den nya strategin är en omstridd men också inflytelserik tankesmedja som heter Quilliam foundation, en tankesmedja som grundats av avhoppade jihadister. Konflikts Kajsa Boglind ringde upp en av dess medarbetare Nikita Malik för att höra vad hon tycker att länder som Storbritannien och Sverige bör prioritera i kampen mot våldsbejakande islamism. Hur stort hot utgör radikaliserade islamister mot vårt samhälle? Om man ser till Norden har ju det blodigaste attentatet här utförts, inte av en jihadist, utan av en ensam högerextrem fanatiker - Anders Bering Breivik. 77 människor dog i terrorattentaten på Utöya och i Oslo 2011. Konflikts Jesper Lindau ringde upp Tore Björgo, professor på Polishögskolan i Norge, för att höra man resonerar om terrorhoten där. Programledare: Kajsa Boglindkajsa.boglind@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberganja.sahlberg@sverigesradio.se

Om 243 båtflyktingar som saknas sedan slutet av juni 2014. Och om alla de flyktingar som försvinner utan att vi någonsin får reda på det. Hör röster från Tunisien, Sudan och Solna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Lördagen den 28 juni 2014. På den libyska Medelhavskusten är det 25 grader varmt. Det råder god sikt ut över havet. Hemma i Sudans huvudstad Khartoum sitter 27-årige Yafet Isaias Andebrhan och oroar sig. Ombord på den båt som just har lagt ut från Libyen, med kurs mot Italien, finns Yafets fru Segen och deras 1,5-åriga dotter Abigail. Sedan den dagen har Yafet aldrig hört av dem igen. De minst 243 passagerarna är saknade sedan mer än ett år.  Hör om jakten på den så kallade spökbåten och möt journalisterna Eric Reidy och Gianni Cipriano som undersöker vad som kan ha hänt. Hör också systrarna Yordanos och Luchia Habdom i Solna som satt sina liv på paus i väntan på besked om sin saknade bror.  Konflikt handlar om mörkertalet, om dem som försvinner och dör i eller på väg till Europa utan att vi någonsin får reda på det. Enligt journalisterna bakom The Migrant Files finns det fler än 30 000 dokumenterade dödsfall på 2000-talet. Men det verkliga antalet som dött på flykt till vår kontinent kan vara så stort som 60 000. För varje saknad som vi känner till, finns det ytterligare en som vi aldrig hör talas om.  Vad händer med ett samhälle där människor dör och försvinner utan att vi vet om det? Och varför är det viktigt att räkna hur många de flyktingar är som aldrig kommer fram? Hör Nicolas Kayser-Bril, prisbelönt datajournalist. Hör Jovan Rajs, pensionerad professor i rättsmedicin, som skrivit böcker om vikten om skydd för de döda.  Gäster i studion är Meron Estefanos, svensk-eritreansk radiojournalist och människorättsaktivist och Madelaine Seidlitz, ansvarig för flyktingfrågor vid svenska Amnesty.  Programledare: Lesper Lindaujesper.lindau@sverigesradio.se  Reporter: Gilda Hamidi-Niagilda.hamidi-nia@sverigesradio.se  Producent: Martin Jönssonmartin.jonsson@sverigesradio.se 

Om de hundratals afghanska ungdomar som kommer till Sverige varje dag. Varför kommer så många just nu? Hör röster från Göteborg, Qom och Aleppo om hur barnens flykt hänger ihop med kriget i Syrien. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hittills i år har det kommit fler än 11.000 ensamkommande afghaner till Sverige. Men de flesta av dom kommer inte direkt från Afghanistan, utan uppger att dom har bott i grannlandet Iran. Där lever 2-3 miljoner afghanska flyktingar och endast en minoritet av dom har flyktingstatus. Det innebär en ständig kamp för tillfälliga id-kort, skolgång och jobb. Och nu kommer vittnesmål om att den pressade situationen för afghanerna får unga män att, frivilligt eller med tvång, ansluta sig till Irans shia-miliser i den pågående offensiven i Syrien. Mehdi, som är 14 år, berättar att hans pappa som är analfabet, satte sitt fingeravtryck på ett papper som han trodde gav familjen rätt till lite mat och förnödenheter. Några veckor senare knackade rekryterarna på dörren och berättade att pappan genom sitt fingeravtryck gett sitt medgivande till att han själv och sonen, skulle åka och strida i Syrien. Mehdi flydde och har varit ett par veckor här i Sverige när han berättar sin historia för Konflikts reporter Gilda Hamidi-Nia. Hans vittnesmål är långt ifrån det enda i sitt slag. 18-åriga Ehsan i Göteborg är orolig för sin lillebror som är kvar i Iran och 21-åriga Ayoob som kliver av tåget från Malmö har precis flytt milisens rekryteringar och sin egen familjs önskan om att han ska bli martyr. Det unga män och ensamkommande barn nu berättar här i Sverige är en del av ett spel på en mycket högre nivå. Sedan en vecka tillbaka pågår en storskalig framryckning i Syrien där Iran är en av huvudspelarna på Assad-regimens sida. Nader Hashemi, chef för Denver-universitetets center för Mellanösternstudier menar att Irans engagemang i Syrien är helt central för regimens överlevnad. Och de afghanska marksoldaterna skickas fram som kanonmat, säger Phillip Smyth, professor vid Marylanduniversitetet i USA som länge följt shiamilisernas roll i kriget. Reporter Ivar Ekman. Med hjälp av persisktalande journalistkollegor i Sverige och Iran får vi en rapport från en begravningsceremoni för martyrer i Irans heliga stad Qom och letar propagandaspår på internet. Och så besöker vi ett pojkrum i en lugn Stockholmsförort. 16-åriga Poya och Majid försöker hitta sig själva hos sin nya familjehemsmamma samtidigt som dom kämpar med rasism och minnet av barnarbete och vänner som inte såg något annat val än att ge sig in i döden. Reporter Ulrika Bergqvist. Konflikt har varit i kontakt med Irans ambassad i Sverige som dementerar uppgifterna om tvångsrekrytering av minderåriga. Programledare: Ivar Ekmanivar.ekman@sr.se Producent: Ulrika Bergqvistulrika.bergquist@sr.se

Om småbarnsföräldrar med jobb och bostad som väljer krig och terror före lugnt familjeliv. Varför? Och vilket hot utgör krigsresenärerna som återvänder? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Dagens Konflikt handlar svenska så kallade ”krigsresenärer” . Vad driver unga män att delta i andras krig? Den frågan ställde sig Sveriges Radios Samar Hadrous efter att hennes kusin stupat i Syrien där han stred i en jihadistgrupp. Hon åkte till Göteborg och fick en intervju med ”Omar”, som vi kallar honom, vars bror var i samma kompisgäng som hennes kusin, och också stupade i Syrien. Inläsare är Goran Faraj. Frilansjournalisten Emma Sofia Dedorson träffade en annan krigsresenär i en svensk småstad. ”Johan”, som vi kallar honom för att han inte vill framträda med sitt riktiga namn, beskriver att han dras till våld och krigssituationer. Det är hans främsta motiv till att bege sig till Konfliktzoner, senast var han i Ukraina där han stred för Azovbataljonen, som använder samma symboler som vissa SS-divisioner under Andra världskriget och framför allt består av personer med högerradikala sympatier. Det är svårt att dra några entydiga slutsatser om motiv, det har blivit väldigt tydligt under vårt arbete med det här programmet, och det är också något som Säkerhetspolisen understryker. Men finns det någonting som personer som ”Ziad” och ”Johan” har gemensamt? Konflikts producent Anja Sahlberg ringde upp Magnus Sandelin, journalist och författare som skrivit mycket om olika extremistgrupper. Gäster i studion är Samar Hadrous, journalist på Sveriges Radios arabiska redaktion, inrikesminister Anders Ygeman (S), Haisam A-Rahman, samordnare mot våldsbejakande extremism vid Göteborgs stad och Per Anders Rudling, docent i historia vid Lunds universitet, med Ukrainas moderna historia som specialitet. Programledare: Kajsa Boglindkajsa.boglind@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberganja.sahlberg@sverigesradio.se

Om hur Afrikas demografi kan förändra världen. Men vart ska all den ungdomliga energin ta vägen? Hör bagaren i Dakar som vill till Europa, rwandierna som vill skapa ett nytt Silicon Valley och hör hur en skola i Hölö passar in i det nya Afrika. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I slutet av århundrandet kommer nära hälften av jordens arbetsföra befolkning att vara afrikaner. Dom unga är en kraft som kan skapa ekonomisk tillväxt. Men om ungdomarna inte får en chans kan kraften förvandlas till social oro och massiv migration.Philippe Fargues, chef för the Migration Policy Center på det Europeiska Universitetet i Florens, förklarar vad en ”youth bulge” eller ”ungdomspuckel” är och hur den kan lyfta Afrika ur fattigdom, om de rätta förutsättningarna finns på plats. I Senegals huvudstad Dakar har ett jobb blivit det mest åtråvärda som finns. Hör bagaren El Hadji Coly som nu sparar för att ta sig till Europa i jakten på ett arbete. Men vi möter också Moustapha Ndyaie som har utvecklat ett biljettsystem för huvudstadens bussresenärer. Europa intresserar honom inte alls, han skulle inte ge sig av om han så fick en miljard. Reporter Maria Sjökvist.Om möjligheterna finns på hemmaplan finns det ingen anledning att ge sig av mot ovissheten. Rwanda tillhör de länder i Afrika som har haft en imponerande ekonomisk tillväxt det senaste decenniet och landet jobbar medvetet för att ta tillvara på de ungas energi. Ungdoms- och it-ministern Jean Philbert Nsengimena hoppas att informationsteknologin kan skapa nya jobb. Hör också entreprenörerna som vill sprida it-andan till landsbygden. Reporter är Sveriges Radios Afrikakorrespondent Richard Myrenberg.Souleyman Cisse, Moussa Coulibaly och Alpha Oumar Diallo från Guinea vet vad migrationen kostar - i form av ensamhet. Alla tre jobbar här i Sverige men ser ändå framtiden i Afrika. Och hör läraren Emmanuel Touré på Hölöskolan söder om Södertälje som frågar sig vad han kan lära av svenskarna som gav sig iväg till Amerika? Reporter Ulrika Bergqvist.I studion finns Annika Sundén, chefsekonom på biståndsmyndigheten Sida och Joe Frans tidigare riksdagsledarmot för socialdemokraterna, sedan Ordförande för Forum Syd. Idag är han entreprenör med verksamhet i ett par afrikanska länder, bland annat sitt forna hemland Ghana och Kongo-Kinshasa.Programledare: Ivar Ekmanivar.ekman@sverigesradio.seProducent: Ulrika Bergqvistulrika.berguist@sverigesradio.se

Om maktfaktorn Angela Merkel. 25 år efter Tysklands enande står hon på toppen av sin politiska karriär. Hur gick det egentligen till när en östtysk fysiker blev kontinentens mest inflytelserika politiker? Hur kan hon som är så lågmäld leda med sådan pondus? Och vad är det i dag med flyktingfrågan som verkar ha rubbat hennes cirklar? Hör röster från Berlin, Templin och Paris om Angela Merkels uppgång och möjliga fall. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Konflikt sänder från ett kafé i Angela Merkels gamla kvarter i stadsdelen Prenzlauer Berg i det tidigare Östberlin. Det har gått 25 år sedan Tyskland återförenades, en återförening som också blev startskottet för den tyska förbundskanslerns väldigt intressanta och på många sätt osannolika politiska karriär. Gäster är Tobias Etzold, statsvetare från tankesmedjan Stiftung Wissenschaft und Politik, Dan Ekholm som är finska YLE:s Berlinkorrespondent och Sveriges Radios korrespondent i Berlin, Daniela Marquardt. I mars 1990 var Lothar de Maizière, den förste och siste demokratiskt valde ministerpresidenten i DDR. Han utnämnde Merkel till regeringens presstalesperson och berättar för Daniela Marquardt om vilken enastående förmåga hon hade att medla i alla interna strider som ständigt uppstod under den här kaotiska tiden. En annan person som också följt Angela Merkel under många år är Stefan Kornelius, utrikeschef på liberala Münchenbaserade tidningen Süddeutsche Zeitung. De lärde känna varandra i samband med murens fall. Han följde henne nära under tiden som ungdomsminister och framåt och skrev för ett par år sedan en av de mest översatta biografierna om henne. När ”Förbundskanslern och hennes värld” kom ut handlade mycket om eurokrisen. Med den gick Tyskland och Angela Merkel in i en helt ny fas menar Stefan Kornelius. Men efter hennes utspel om flyktingkrisen i Europa känner han inte längre igen henne, sa han när Konflikts Kajsa Boglind ringde upp honom i München. Flyktingkrisen är på många sätt en ödesfråga som kan komma att avgöra Angela Merkels politiska framtid. Men det är ju inte bara en fråga som engagerar - och splittrar - Tyskland, utan hela Europa. Inte minst i grannlandet Frankrike har Merkels öppenhet gentemot flyktingar debatterats kraftigt. Konflikts producent Anja Sahlberg ringde upp statsvetaren Anne-Marie Le Gloannec, som specialiserat sig på EU och den mycket speciella relationen mellan Frankrike och Tyskland, det som brukar kallas den fransk-tyska axeln. Programledare: Kajsa Boglindkajsa.boglind@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se