Konflikt

Om de aktivister som drev utvecklingen under arabiska våren. Vart tog de och deras drömmar vägen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Fem år efter upproren i Egypten pratas det mer om tortyr än om demokrati och mod. Men har rädslan verkligen vunnit? Möt aktivisten Sally Toma som berättar om sin rädsla, om hur hon gömde sig i sitt hem och inte vågade gå ut, efter att hon gripits och torterats 2013, och människorättsaktivsten Ahmed Abd Allah som gått under jorden för att slippa bli fängslad.Vad är det som driver en ung människa att ta upp en kamp av det här slaget, trots rädslan för våld och tortyr? Möt tunisiern och cyberaktivisten Skander Ben Hamda, som minns hur det hela började för honom innan revolutionen i Tunisien.Våra reportrar Edgar Mannheimer och Gilda Hamidi-Nia söker även efter dom försvunna, dom som slukats av den egyptiska säkerhetsapparaten... Du hör bland andra Lamia Said, syster till den välkända aktivisten och läkaren Ahmed Said som sitter i egyptiskt fängelse för att ha hindrat trafiken i Kairo, Lamia säger:" Vi vill bara vara människor, inte djur... Vi vill ha frihet och våra rättigheter."Vad var det som gjorde att folket slöt uppbakom dessa aktivister just då för fem år sedan? Vilka är förutsättningarna för en ny demokratirevolt?Analys i studion av Arne Wackenhut, forskare vid Göteborgs Universitet, som jobbar på en avhandling om just aktivisterna och deras roll i den egyptiska revolutionen, och Islam Habib, Egyptenkännare, verksam vid Silc, en liberal biståndstiftelse som under dom senaste åren haft olika demokratiprojekt i Egypten.Programledare: Ivar Ekmanivar.ekman@sverigesradio.seProducent: Marie Nilsson Boijmarie.nilsson-boij@sverigesradio.se

Om vad har marockanska gatubarn, Ikeavaruhus och kampen om en svensk plats i FN:s säkerhetsråd betytt för beslutet att inte erkänna Västsahara. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det var mycket som tydde på att regeringen skulle erkänna Västsahara, det lilla området på Nordafrikas västkust, som Marocko ockuperat sedan 1975.Socialdemokratiska politiker har i årtionden hållit kontakt med den västsahariska motståndsrörelsen Polisario. Både Miljöpartiet och Socialdemokaterna har kongressbeslut på att erkänna Västsahara och har också - när man var i opposition - krävt ett erkännande. Dessutom hade regeringen nyligen erkänt Palestina.Men så kom beskedet för några veckor sedan - det blir inget erkännande. Konflikts Anja Sahlberg begav sig till riksdagen där hon träffade både svenska och marockanska politiker och representanter från västsahariska Polisario och hon hittade en hel del pusselbitar som bildar en möjlig förklaring till regeringens U-sväng.Överenskommelsen om marockanska gatubarn, ekonomiska och säkerhetspolitiska intressen kan ha spelat roll. Men så finns det ytterligare en möjlig förklaring - Sveriges kamp för att få en plats i FN:s säkerhetsråd. Konflikts Kajsa Boglind frågade ordföranden för svenska FN-förbundet, Aleksander Gabelic, och Pierre Schori, tidigare socialdemokratisk minister och i dag hedersambassadör för säkerhetsrådskandidaturen, om i vilken utsträckning kandidaturen kan ha spelat roll för Sveriges beslut att inte erkänna Västsahara.Så vad säger då Sveriges utrikesminister om regeringens Västsaharapolitik? Anja Sahlberg fick en intervju med Margot Wallström. Hur ser hon på möjligheterna att blåsa liv i den FN-process de flesta bedömare ser som stendöd?Sist i programmet hör vi Najla Mohamed Namin från Polisarios ungdomsförbund om besvikelsen över Sveriges besked.Programledare: Kajsa Boglindkajsa.boglind@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberganja.sahlberg@sverigesradio.se

Om en hotfull, komplicerad värld och viljan att stänga den ute. Är det en fruktbar, eller ens framkomlig väg för konkret politik? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Dagens konflikt frågar sig om det går att stänga världen ute, i en tid då det kanske känns mer lockande än på länge på grund av den oroliga värld som omger oss. Är känslan att vilka sluta sig en bra utgångspunkt för praktisk politik? Hör röster från Köpenhamn, Paris och Säpo-högkvarteret om id-kontrollers effektivitet, om Syrienkrigets koppling till terrorhotet, och i vilken mån det ens går att skilja på vi och dom. Gäster i programmet är Göran Rosenberg, journalist och författare och Alice Teodorescu, politisk redaktör på Göteborgsposten.Du hör den hyllade syriska författarinnan Samar Yezbek resonera om hur världen blir allt sammanflätad och om sorgen i att inte kunna känna sig fredad från terror någonstans.Caroline Holmqvist, som är lektor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan och forskare vid Utrikespolitiska institutet, men för tillfället bosatt och verksam i Bryssel, menar att för att begripa det som händer idag såväl i Mellanöstern som i Europa och kopplingarna däremellan så måste vi minnas allt som hänt sen New York den 11 september, 2001.Vad säger då Säpos biträdande chef Johan Sjöö? Kan Sverige stå vid sidan av eller gör de också analysen att vi är sammankopplade med skeenden bortom våra gränser?Hur är det då med alla flyktingar och andra migranter? Där har viljan att stoppa, stänga ute, blivit inte bara en önskan utan den svenska regeringens konkreta politik under den senaste tiden. Men går migrationen att stoppa? Vad får det för konsekvenser? Vi åker till Öresundsbron, visar ID- kontroll och pratar med såväl infödda som nyanlända.Vi besöker även ett seminarium om migration där vi får lära att migrationsströmmar inte går att tygla. Man kan minska flödet och göra det svårare för migranter att ta sig hit, men hindra? Nä, det finns det bara ett enda exempel på i historien och det är på gränsen mellan Nordkorea och Sydkorea, säger Patrik Engström, chef för gränspolisen.En röst som har en väldigt bestämd uppfattning om det här: om priset vi betalar när vi säger stopp, är den ryskfödda amerikanska författaren Anna Badkhen Hon menar att i världen som den ser ut idag så är det oss själva vi säger stopp till. Världen kommer att förändras oavsett hur många barn som dör på våra stränder.Programledare: Ivar Ekmanivar.Ekman@sverigesradio.seProducent: Marie Nilsson Boijmarie.nilsson-boij@sverigesradio.se

Om våldets vågor i Västafrika. Nigerias president påstår sig ha besegrat Boko Haram, men terrorattackerna fortsätter. Hör röster från Abuja, Douala och Göteborg om världens värsta terrornätverk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Dagens Konflikt rör sig i en region i västra Afrika där terrorn sedan flera år är ett grymt inslag i människors vardag. Terrorgruppen Boko Haram kallas världens värsta terrornätverk, framför allt för att det är så många civila som drabbas av deras våld. Runt 17 000 civila uppskattas ha dödats på sex år och över två miljoner har tvingats fly sina hem. Sveriges Radios före detta Afrikakorrespondent Margareta Svensson åkte till ett flyktingläger i Nigerias huvudstad Abuja för att bättre försöka förstå Boko Haram och dess drivkrafter.Nigerias president Muhammadu Buhari kom till makten i maj förra året med ett löfte om att besegra Boko Haram. För att få veta mer om den nye presidenten och den pågående militäroffensiven mot terrorgruppen ringde Konflikts Kajsa Boglind upp Atta Barkindo, katolsk präst från norra Nigeria, men också doktorand vid School of Oriental and African studies vid University of London.Det har varit en svart vecka i Nigerias grannland Kamerun. Över 40 människor har dödats i olika självmordsattentat - alla utförda av kvinnor och unga flickor. Konflikts Anja Sahlberg ringde upp forskaren Rodrigue Nana Ngassam vid universitetet i Douala i Kamerun, för att bättre förstå Boko Haram i den kamerunska kontexten.Boko Haram är inte den enda terrorgruppen som med våld vill skapa ett kalifat i Västafrika. al-Qaida i Nordafrika, AQIM, har samma mål. De har tagit på sig terrorattentatet i Burkina Fasos huvudstad Ouagadougou den 15 januari, då 30 människor dog. Radions Afrikakorrespondent Richard Myrenberg åkte till huvudstaden, där attentatet skapat oro inte minst hos landets muslimer.Programledare: Kajsa Boglind kajsa.boglind@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se

Om Mellanöstern, som fem år efter folkens uppror präglas av en hård kamp mellan Saudiarabien och Iran. Hur blev det så? Hör om palatskupper, snurriga självbilder och risken för ett regionalt storkrig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Gäster i programmet är Cecilia Uddén, Sveriges Radios korrespondent i Mellanöstern, och Agneta Ramberg, utrikeskommentator Ekot.Den 25 januari är det fem år sedan revolutionen i Egypten. Sedan dess har glädjeyran förbytts i frustration över att den arabiska våren övergick i vinter. Varför blev det så? Hör Cecilia Uddéns reportage där bland andra den egyptiske statsvetaren Mustafa el Labbad medverkar.Ett av de länder som bär ansvar för den arabiska vintern är Saudiarabien, som inte legat på latsidan den senaste tiden. Landet styrs formellt av Kung Salman, men verkliga makten sägs ligga hos hans yngste son - Muhammad bin Salman bin Abdulaziz Al-Saud. Formellt är han Saudiarabiens försvarsminister och vice kronprins, men hans makt är större än så... Det är en offensiv yngling som av vissa befaras vara världens farligaste man... Hör Marie Nilsson Boijs reportage, med Robert Lacey, historiker och saudikännare, och Paul Aarts, lektor i internationella relationer vid statsvetenskapliga institutionen vid universitetet i Amsterdam.Iran har varit i nyheterna mycket på sistone, eftersom det avtal om att begränsa landets atomprogram som slöts med västmakterna förra året trädde i kraft för en vecka sen, men Iran är inte bara aktivt på den storpolitiska, diplomatiska nivån. Kjetil Selvik är senior forskare på det oberoende Christian Michelsen-institutet i Bergen och enligt Selvik är det uppenbart att Iran, militärt insyltat i ett antal länder i Mellanöstern. Hör Ivar Ekmans reportage.Svenska företag har tryckt i startblocken en tid nu för att komma in i Iran när sanktionerna lyfts. Handel för miljarder finns i sikte. Det kan verka cyniskt, men enligt Cherif Sayed som är regionchef för Mellanöstern och Afrika för organisationen Business Sweden som jobbar för att stärka svensk handel, är just handel en viktig väg mot fred och frihet. Hör Marie Nilsson Boijs reportage.Programledare: Ivar Ekmanivar.Ekman@sverigesradio.seProducent: Marie Nilsson Boijmarie.nilsson-boij@sverigesradio.se

Om hotet mot demokratin i vårt grannland Polen. Vad är det som sker i landet som setts som en framgångssaga sedan EU-inträdet? Och vem är Jaroslaw Kaczyski? Konflikt från Upprorstorget i Warszawa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Konflikt sänder från anrika kafé Wedel intill Upprorstorget i centrala Warszawa. De kontroversiella lagändringarna - som regeringspartiet Lag och Rättvisa med partiledaren Jaroslaw Kaczyński i spetsen har genomfört på kort tid - står i fokus. Gäster i programmet är Dorota Nygren, journalist vid den polska public service-radion och Peter Johnsson, journalist och författare, som bott i Warszawa i 35 år.Vem är egentligen Jaroslaw Kaczyński? Sveriges Radios korrespondent Thella Johnson tecknar ett porträtt av partiledaren som kallas ”Kungen av Polen”, som styr landet trots att han varken är premiärminister eller president.EU-kommissionen skickade i veckan en skarp signal till Polen när man inledde en preliminär granskning av om Polen åsidosatt demokratiska principer. Vad betyder det för Polens relation till EU? Konflikts Anja Sahlberg träffade statsvetaren Renata Mienkowska på universitetet i Warszawa.Den här helgen invigs det europeiska kulturhuvudstadsåret i den polska staden Wroclaw, där den omåttligt populära teatr Polski nyligen hamnade i blåsväder efter att Polens kulturminister uttalat sig om innehållet i en av teaterns uppsättningar. Sveriges Radios kulturkorrespondent Lisa Bergström besökte teatern för att samtala om konstnärlig frihet och det politiska läget i PolenProgramledare: Kajsa Boglindkajsa.boglind@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberganja.sahlberg@sverigesradio.se

Om de tusentals afghanska ungdomar som kom till Sverige i höstas och hur deras flykt hänger ihop med kriget i Syrien. En återutsändning av Konflikt från den 24 oktober 2014. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Under 2015 kom tiotusentals ensamkommande afghaner till Sverige. Men de flesta kom inte direkt från Afghanistan, utan uppgav att de har bott i grannlandet Iran. Där lever 2-3 miljoner afghanska flyktingar och endast en minoritet av dom har flyktingstatus. Det innebär en ständig kamp för tillfälliga id-kort, skolgång och jobb.Och mycket tyder på att den pressade situationen för afghanerna får unga män att, frivilligt eller med tvång, ansluta sig till Irans shia-miliser i krigets Syrien.Mehdi, som är 14 år, berättar att hans pappa som är analfabet, satte sitt fingeravtryck på ett papper som han trodde gav familjen rätt till lite mat och förnödenheter. Några veckor senare knackade rekryterarna på dörren och berättade att pappan genom sitt fingeravtryck gett sitt medgivande till att han själv och sonen, skulle åka och strida i Syrien. Mehdi flydde och har varit ett par veckor här i Sverige när han berättar sin historia för Konflikts reporter Gilda Hamidi-Nia. Hans vittnesmål är långt ifrån det enda i sitt slag. 18-åriga Ehsan i Göteborg är orolig för sin lillebror som är kvar i Iran och 21-åriga Ayoob som kliver av tåget från Malmö har precis flytt milisens rekryteringar och sin egen familjs önskan om att han ska bli martyr.Det unga män och ensamkommande barn nu berättar här i Sverige är en del av ett spel på en mycket högre nivå. Sedan en vecka tillbaka pågår en storskalig framryckning i Syrien där Iran är en av huvudspelarna på Assad-regimens sida. Nader Hashemi, chef för Denver-universitetets center för Mellanösternstudier menar att Irans engagemang i Syrien är helt central för regimens överlevnad. Och de afghanska marksoldaterna skickas fram som kanonmat, säger Phillip Smyth, professor vid Marylanduniversitetet i USA som länge följt shiamilisernas roll i kriget. Reporter Ivar Ekman.Med hjälp av persisktalande journalistkollegor i Sverige och Iran får vi en rapport från en begravningsceremoni för martyrer i Irans heliga stad Qom och letar propagandaspår på internet.Och så besöker vi ett pojkrum i en lugn Stockholmsförort. 16-åriga Poya och Majid försöker hitta sig själva hos sin nya familjehemsmamma samtidigt som dom kämpar med rasism och minnet av barnarbete och vänner som inte såg något annat val än att ge sig in i döden. Reporter Ulrika Bergqvist.Konflikt har varit i kontakt med Irans ambassad i Sverige som dementerar uppgifterna om tvångsrekrytering av minderåriga.Programledare: Ivar Ekmanivar.ekman@sr.seProducent: Ulrika Bergqvistulrika.bergquist@sr.se

Om journalisten och demokratiaktivisten Ammar al-Shahbander från både Bagdad och Malmö. En återutsändning av Konflikt från den 16 maj 2015. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Svensk-irakiern, journalisten och aktivisten Ammar Al-Shahbander gick lördagen den 2 maj på Burj Babel, Babels torn i Bagdad. Det blev en kväll med poesiuppläsning och musik av bandet ”Två gitarrer”. Bilden ovanför från Burj Babel blev den sista tweet som Ammar någonsin skickade ut. Han dog samma kväll när en av Islamiska Statens bilbomber exploderade.I Konflikt skildrar vi Irak genom en älskad, motsägelsefull och, åtminstone här i Sverige, närmast chockerande okänd mans öde, Ammar al Shahbander. Vi gör det tillsammans med frilansjournalisten och konfliktmedarbetaren Duraid Al-Khamisi, som träffade Ammar för Konflikts räkning i Bagdad i mars 2013.Ammar växte upp i Malmö och ville använda sina erfarenheter av svensk demokrati för att bygga ett demokratiskt Irak. Duraid Al-Khamisi åkte till Malmö för att förstå vad den erfarenheten var och träffar vännerna Yassir Maskhour och Ali. Han möter också professor Mikael Stigendal som berättar om Ammar och några akvariefiskar. Professorn läser också ur mejl som Ammar skickade när han var på väg mot Bagdad under den amerikanska invasionen 2003.Ammar Al-Shahbander var på den tiden en förespråkare av USAs invasion. Det var den amerikanske författaren och journalisten George Packer också. I ett samtal med KonfliktsIvar Ekman förklarar om varför Ammar sedan, när allt gått fel i Irak, kände att han var skyldig att stanna kvar och jobba för ett bättre Irak.Ammar Al-Shahbander var Bagdad-chef för Institute for War and Peace reporting. De jobbar med och lär upp unga journalister och aktivister. Susanne Fischer var Ammars kollega och hon berättar om hur utsatt Ammars och andra journalisters liv är i Bagdad. Här kan ni också lyssna på en intervju med Ismaeel Dawood från Iraqi Civil Society Solidarity Initiative som jobbar med yttrandefrihet i Irak.Konflikt fick också en mängd välgjorda reportage från som Ammars IWPR-kontor gjort. De handlar om vanliga, men allvarliga, problem för människor i Irak.  Najla är med i ett av dem. Hon giftes bort som 12-åring. Nu är hon en 20-årig ensamstående kvinna som arbetar på ett tegelbruk efter det att hennes man skiljt sig från henne. Emelia Frennmark, som jobbar för organisationen Kvinna till Kvinna i Irak, berättar för Konflikts Jesper Lindau om situationen för kvinnor i IrakEn annan som kände Ammar var Steven Nabil. Han är irakisk aktivist och skulle åka till norra Irak för att hjälpa flyktingar. Ammar ville inte att hans skulle åka själv, så han ställde upp och åkte med.Konflikt slutar med ett möte mellan Duraid Al-Khamisi och hans barndomsvän Ahmed. De är uppvuxna i Stockholm, men Ahmed bor idag i Bagdad. Duraid samtalar med honom på en uteservering i Stockholm om hans liv i Bagdad och om hur Sverige kramat honom.Programledare: Ivar Ekmanivar.ekman@sr.seProducent: Jesper Lindaujesper.lindau@sr.se

Om karate som upprättelse, stjärnelever och lyckat polisarbete. Konfliktredaktionen sammanfattar sin tid i Stockholmsförorten Vårberg. Repris från juni 2015. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vad betyder några hållplatser med tunnelbanan? Spelar det någon roll om det är Karlaplans tunnelbanehållplats en journalist besöker två gånger om dagen eller om det är Slussen, Sätra eller Vårberg? I 15 månader har vi på Konflikts redaktion tagit röd linje varje morgon, precis som när vi åker till Radiohuset fast i motsatt riktning. För oss har tiden i Vårberg lärt oss saker vi aldrig hade fattat om vi fortsatt hoppa av vid Karlaplan varje morgon. Och vi har träffat människor som vi aldrig hade träffat där. Det här sista programmet för säsongen är helt tillägnat dem. Vi börjar programmet tillsammans med 16-åringarna Adonay Kidane och Sarika Sheerazi, som Konflikts Anja Sahlberg träffade i Skärholmens centrum. De visar oss sina kvarter och oroas över att bilden av Stockholms förorter är så negativ i media. Båda har valt att plugga på gymnasiet Östra Real, som ligger i det välbeställda kvarteret Östermalm i Stockholms innerstad. Det har givit dem delvis nya perspektiv och insikter. En av de frågor som vi tagit upp i Konflikt under vår tid i Vårberg är polisen och deras svåra utmaning att på en gång vara hård och mjuk, att beivra brott och att skapa trygghet. Det här var en utmaning som var extra tydlig i Vårberg när vi kom hit, eftersom närpolisen i Skärholmen hade dragit igång en storsatsning som hette Insats Vårberg. Hur har det gått? Konflikts Ivar Ekman sökte svaret i Vårberg centrum. Att många tjejers liv fortarande är mer begränsade än killars var något vi fick höra från många håll när vi flyttade hit. Medan de flesta av Vårbergs tonårskillar har friheten att göra vad de vill efter skolan, sporta, hänga i centrum, vara på fritidsgården gäller helt andra strängare regler för många av deras jämnåriga tjejerkompisar - eftersom en del av familjerna här har inställningen att familjens heder hänger på döttrarnas skötsamhet. I programmet ”Heder och samvete” berättade vi om Sahar, en kvinna från Irak vars hela liv har präglats av familjens syn på heder, både i Irak och efter flytten till Sverige. Mycket har hänt i Sahars liv sedan förra gången hon var med i Konflikt. Kajsa Boglind träffar henne på en helt ny plats - Karatestudion Wakasjishi på Folkungagatan i Stockholm. På Arbetsförmedlingen i Skärholmen, stadsdelen där Vårberg ligger, möter Konflikts Kajsa Boglind flera av de som söker jobb här söder om Stockholm. Tolken Nihad Sahawie som jobbat där länge berättar om dilemman med det svenska språket. Här får många inte jobb eftersom de inte kan svenska. Konflikts Jesper Lindau ringde upp professor James Cummins på University of Toronto. Det är en mångkulturell stad där faktiskt mer än hälften av eleverna i skolan kommer från hem med en annan språklig bakgrund än engelska. Professor Cummins tycker att samhällets förväntningar ibland är helt orealistiska. Det är inte bara den som kommer som ska anpassa sig, menar han, majoriteten i det samhälle som tar emot, måste se att bland de som kommer finns en enorm mångfald av förutsättningar. Programledare: Kajsa Boglind kajsa.boglind@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se

Om jasminerna i Damaskus och vägspärrar i Ghouta. Fem syriska reportrar berättar om tillståndet i landet de flytt. Hör röster från Raqqa, Karlaplan och missa inte nyårsönskningar från syriska barn. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hör hela programmet på svenska längst ner i artikelnDe fem syriska journalisterna vill ge en unik inblick i hur livet i dagens Syrien är. Hela programmet på arabiska kan ni lyssna på här.اضغط هنا للاستماع الى برنامج كونفلكت بالعربية De fem syriska journalisterna ger en unik inblick i hur livet i dagens Syrien är. De har arbetat hårt under några veckor och bilder från den processen kan ni följa i en grupp på Facebook som heter Syrien inifrån.I deras reportage möter vi tre familjer som lever under helt olika omständigheter. Det börjar i Raqqa, som IS utropat till sin huvudstad. Satanay Doughouz intervjuar Abo Saeed som lämnade Raqqa bara för en vecka sedan. Han berättar om den stenhårda kontrollen, hur farligt det är att bära röda strumpor och om IS ”mediebås” på gatan där de på tv-skärmar spelar upp sin propaganda och filmer på hur de dödar.Hur ska då hotet från IS bemötas? Ibrahim Mouhanna går till Karlaplan i Stockholm och frågar folk. Där träffar Ibrahim en man som tycker att IS borde dödas allihop. Ibrahim ringer några av de få, av hans vänner, som finns kvar i Syrien. De tycker att man måste bota sjukdomen, kriget, inte bara fokusera på symptomen, IS.Damaskus kallas för jasminernas stad. Där bodde en gång Rafa Almasri och i Konflikt kontaktar hon en familj som bodde nära henne. Hon når dem när de lagar mat, potatis med vitlök. De berättar om arbetet med att hitta vatten på morgonen och om hur farligt det kan vara i de tio vägspärrar hennes vän måste igenom för att komma till jobbet.Runt omkring Damaskus ligger förorter där kriget är intensivt och brutalt. Det är svårt att få veta något om vad som händer i det belägrade Ghouta. Jihad Rahmoon lyckades nå en familj som berättar om jakten på ris och om hur barnen fortfarande leker, men lekarna handlar om kriget.I slutet av programmet önskar syriska barn något för det nya året. Bland många andra hör ni Sidra som vill ha en handväska och en indienresa. Hör också Sama som vill besöka sin pappas grav för att plantera en blomma.Programledare:May AlkhetyarReportrar:Jihad RahmoonRafa AlmasriIbrahim MouhannaSatanay Doughouz Projektledare var Firas Jonblatfiras.jonblat@sr.seExekutiv producent: Jesper Lindaujesper.lindau@sr.seMedproducenter:Kajsa BoglindIvar EkmanAnja Sahlberg