Medierna

Norran hade fel när busschaufför påstods visat porr för barn. Utredning om SR-profil klar chefer agerade inte. Expressen ville styra artikel enligt Medievärlden. Ifrågasatt Östling-fokus efter UG. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. • Nyhet om busschaufför som visade porr för barn stämde inte allsReportage från Skellefteå med omnejd där vi träffar en busschaufför som i lokaltidningen nyligen hängdes ut för att ha visat porr på en buss med skolbarn. Nyheten spred sig snabbt även till riksmedier. TT och kvällstidningarna var några av alla som skrev. Men problemet, det är att någon porrfilm aldrig visades på den där bussen. Nyheten byggde helt på andrahandskällor och tidningen sökte aldrig ens chauffören. Reporter: Jonna Westin  • Utredning om SR-profil avslutad – pekar på chefer som ej ageratDen utpekade kvinnan tvingas nu lämna det populära programmet. Vi kan också berätta, att cheferna sa att den internutredning som gjorts slår fast att det förekommit sexuella trakasserier under en ganska lång tid. Att det förekommit en oacceptabel jargong och att chefer, trots vetskap, inte tagit itu med problematiken. Vi intervjuar programdirektör Björn Löfdahl. Reporter: Ebba Kulneff • Medievärlden upplevde att Thomas Mattsson och Expressen försökte hindra publiceringExpressen har på många sätt legat i täten när det gäller metoo-rapporteringen, skrivit uppslag efter uppslag, varit först med att namnpublicera medieprofiler och krävt TV4-chefers avgång.Men när så vittnesmål som gällde Expressen själva på 2000-talet, publicerades av branschtidningen Medievärlden för två veckor sen, då svarade Expressens chefredaktör och ansvarige utgivare Thomas Mattsson med att gå till hård motattack, både i och utanför spalterna. Detta på ett sätt som medievärldens ansvarige utgivare upplevde som påtryckningar och försök att hindra publiceringen. Reporter: Therese Rosenvinge • Fördelades ansvaret på rimligt sätt i och efter UG:s Östling-reportage?Paradisläckan har varit vida omskriven i veckan. Det handlar om ett enormt omfattande material om en systematisk och global skatteplanering. Men medialt mest uppmärksamhet i Sverige det har intervjun med Svenskt Näringslivs Leif Östling fått. Men politikernas ansvar för att internationell skatteplanering är möjlig, det lät Uppdrag Granskning helt bli att fråga om. Reporter: Johan Cedersjö

Vi repriserar tre delar ur vår sommarserie 2017. Om detaljerna som blev symbol för en hel granskning eller drev ibland på bekostnad av den större bilden. Om kissblöjor, knäckebröd och kaffeflickor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. • Kissblöjan blev symbol för privat äldrevård När äldreboendet Koppargården, ägt av det privata företaget Carema, granskades hösten 2011 hamnade vägda kissblöjor i fokus. Trots att det var en omfattande granskning av Dagens Nyheter och Sveriges Television, var det just kissblöjan som stannade kvar vårt kollektiva minne. Den blev ammunition i kriget om vinster i välfärden och symbol för en gränslös girighet på skattebetalarnas bekostnad. Men vad stämde egentligen om dom vägda blöjorna?  • Knäckebröd till förskolebarn gav UG-granskning fartVi ska stanna kvar i välfärdens värld, för en annan symbol som stannade kvar i vårt kollektiva minne, det är den om dagisbarnen som serverades knäckebröd och vatten på Hälsans förskola.Det var när SVT:s grävskepp Uppdrag granskning 2014 satte tänderna i maten som serverades på det växande skolföretaget i Stockholm som symbolen fick stort genomslag. • Kaffeflickor dröjde sig kvar efter kungadrev Året är 2010 och i en ny bok har återigen uppgifter om att kungen besök strippklubbar och deltagit på privata sexfester publicerats.Boken fick enorm uppmärksamhet och det inte minst på grund av uttrycket och symboliken kring "kaffeflickor". Ordet blev ett nyord i svenskan, trots att det bara fanns att läsa på ett ställe i boken.  • Andra reportage i serienHär kan du höra hela reportaget om de döda kossorna som blev symboler för giftskandalen på Hallandsåsen.Här kan du höra hela reportaget om telefonsvararen som hamnade i centrum i den brittiska avlyssningsskandalen. Reporter: Tove Palén

Hur fungerar pressetiken i ett läge där "alla" redan vet allt? Hör kvinnorna som gjorde uppror mot sexism och gubbsjuka på Aftonbladet -78. Hårt kritiserad forskarteori blev vikinganyhet med vingar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. • Expressens namnpublicering och pressetiken som utmanas efter metooSka medier namnge och hänga ut dom anklagade? Varför hanteras det ena fallet si, och det andra så? Utgivare efter utgivare har tvingats motivera hur just dom tänkt utifrån sitt underlag, när dom, som det så fint heter, vägt allmänintresse mot publicitetsskada.Men hur relevanta är egentligen dom här bedömningarna idag när publiken redan vet vem och vad anklagelserna gäller och skadan för personen redan är ett faktum? Visar #metoo-rapporteringen, helt enkelt att dom pressetiska reglerna, måste revideras? Reporter: Therese Rosenvinge • Aftonbladet-kvinnorna som gjorde uppror mot sextrakasserier och gubbsjuka -78I torsdags skickades ett mejl ut till alla kvinnor på Aftonbladets redaktion. Det stod: “Nu är det vår tur att berätta hur det är att vara kvinna på Aftonbladet och vi föreslår härmed att vi gör ett nytt dokument tillsammans.” Mejlet skickades ut efter den storm av kritik som tidningen befunnit sig i med anledning av kampanjen #metoo.Det nya dokumentet är tänkt som en uppdaterad version av det kompendium som 1978 samlade kvinnors vittnesmål om tidningens redaktionskultur. Vittnesmål som senare gavs ut i en bok och kallades just “dokumentet”. Vår reporter Ebba Kulneff har mött kvinnorna som var med.• Kritiserad vikingateori blev vetenskapsnyhet med vingarI ett vikingatida textilmönster menar en svensk forskare att det går att läsa kufiska tecken som åkallar islams profeter Allah och Ali. En upptäckt hon kallar förbluffande och som hon hävdar visar islamsk påverkan på vikingatida gravskick. Nyheten spreds med trovärdigheten från Uppsala universitet, över hela världen som ett välbeforskat faktum. Problemet är bara att det är precis det den inte är. Tvärtom är teorin mycket hårt kritiserad. Reporter: Johan Cedersjö

Hård kritik mot Aftonbladet och TV4 efter upproret mot sexuella trakasserier och övergrepp. Vi besöker Helsingfors och Amsterdam. Hur blir det med public service-finansiering via skatten? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. • TV4 anklagas för att tysta ner sexuella övergrepp Tv4 har i veckan tagit sin välkända profil Martin Timell ur tjänst. Och Äntligen hemma lyfts nu ur tablån. Detta efter att anklagelser om sexsim och även ett övergrepp kommit upp till ytan i samband med kampanjen #metoo. Men för TV4 har historien blivit än allvarligare. Flera personer har trätt fram och vittnat om en tystnadskultur på företaget. En kultur där återkommande larm om sexuella trakasserier och till och med övergrepp har sopats under mattan. Reportrar: Therese Rosenvinge, Ebba Kulneff och Jonna Westin.• Aftonbladet anklagas för hyckleri i nyhetsbevakning av sig självaUnder veckan har TV4-nyheterna rapporterat löpande om anklagelserna mot den egna medarbetaren. Men på Aftonbladet har det varit annorlunda. När en journalist i veckan med namn anklagade en välkänd skribent på tidningen för att ha drogat och våldtagit henne, har all den där kvällstidningsivriga nyhetsjournalistiken vi i tidigare fall kunnat följa, helt lyst med sin frånvaro. Vår reporter Jonna Westin undrar varför Nordens största tidning drog ner volymen när nyheten var dom själva. • Så blev det efter public service-skatt i Finland och NederländernaRedan i augusti kunde vi på Medierna avslöja att den parlamentariska kommitté som utrett framtidens finansiering av Public Service skulle föreslå att dagens licenssystem skrotas och ersätts med en avgift via skatten. Sveriges Radios VD, Cilla Benkö, håller benhårt fast vid sin kritik mot en finansiering via skattsedeln. En sådan, menar hon, äventyrar public service oberoende och riskerar den långsiktigt trygga finansieringen. Johan Cedersjö åkte till Nederländerna och Finland för att på riktigt se hur det har gått för skattefinansierad public service i Europa.

IT-säkerhetsexperter kritiska till Dagens Nyheters senaste IT-granskning. Facebook tar krafttag för öppenhet runt "dark ads". Och svenska journalister personliga på Twitter utmanar yrkesideal. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. • Kritik mot DN:s senaste IT-granskning: "Ropar varg"I veckan riktade Dagens Nyheter ljuset mot hur Regeringskansliet lagt ut underhåll av sitt eget IT-system på externa aktörer – utan säkerhetsskyddsavtal. “Hanteringen skulle kunna strida mot lagen” skrev DN och ramade i såväl rubrik, brödtext och grafik in granskningen med den stora IT-skandalen på Transportstyrelsen. I en rubrik skrev dom till och med “samma problem som på Transportstyrelsen”.Men går de här två historierna verkligen att lägga i samma skål? Eller gav tidningen sina läsare en alltför alarmistisk bild utifrån vad dom egentligen vet? Reporter: Jonna Westin • Chefredaktör går till företag han hyllat i krönikaI september skrev chefredaktören för Värmlands Folkblad, Tommy Ernerudh, en text om att han var trött på nyhetsvärldens citat “allt för stora fokusering på det negativa”. Han fortsatte sedan med hyllningar av ett antal lokala företag han är kund hos. Och nu i veckan blev det känt att Tommy Ernerudh lämnar tidningen för att istället bli kommunikationschef på just ett av de företag han hyllat i sin spalt. Vår reporter Ebba Kulneff ringde upp den avgående chefredaktören.  • Facebook pressat att öka öppenheten runt "dark ads" Sedan det amerikanska valet 2016 har det pågått en stor debatt om påverkanskampanjer i sociala medier. Till stor del har det kommit att handla om så kallade dark ads, mörka annonser. Det handlar om kirurgiskt riktade kampanjer mot specifika grupper av väljare från ibland okända avsändare. Facebook har nu presenterat en rad åtgärder. Men vad betyder dom i praktiken och hur ser problematiken ut i Sverige? • Krockande logiker när journalister twittrar personligtSvenska journalister sticker ut i sitt sätt att använda Twitter för att bygga sina egna varumärken. I högre utsträckning än journalister i andra länder framhåller vi personliga saker om oss själva när vi presenterar oss på plattformen, visar en ny studie från JMG i Göteborg.Men var går då gränsen för hur personliga journalister bör vara på till exempel Twitter? Och hur påverkar det flitiga journalist-twittrandet det, i alla fall tidigare, så starka yrkesidealet om objektivitet? Reporter: Therese Rosenvinge

Tveksamma källor och farliga propagandabilder i bevakningen av nazistdemonstrationen i Göteborg. Sverigedemokraterna bojkottar åter medier, nu senast BLT. Färdigskrivna framtidstexter som slår fel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. • Propagandaliknande bilder och tveksam källa i nazistbevakning (Från minut 1)För en vecka sen demonstrerade nazister i Göteborg. Att händelsen ska bevakas är tämligen självklart. Man kan naturligtvis diskutera mängden av artiklar och antal extra live-sändningar, men att helt låta bli, att ignorera, det är det inte många som argumenterar för. Mer intressant är då frågan om hur vi bevakar en sådan här demonstration. Reportaget belyser två olika frågor. Dels om det är rimligt att som Sveriges Radios Ekot gjorde använda nazisternas egna propaganda som underlag för faktapåståenden i artiklar. Dels om dom bilder som publiceras. Håller redaktörer i det visuella språket samma kritiska avstånd till nazisterna som i text? Reporter: Johan Cedersjö• Sverigedemokraterna bojkottar medier på löpande band (Från minut 18)I Blekinge pågår just nu ett infekterat bråk mellan Blekinge läns tidning och länets tredjes största parti: Sverigedemokraterna. Sedan en dryg månad har partiet valt att bojkotta BLT. Företrädare ställer inte upp på intervjuer, utan svarar bara på frågor via mejl. Det är inte första gången som SD på ett eller annat sätt valt att bojkotta utvalda medier. Tidigare i våras var det TV4 som var i en liknande situation. Vad beror det här på? Och är det del av en större strategi som vi kommer se mer av? Reporter: Erik Petersson• Förskrivna framtidstexter förutspår fel (från minut 28)“Norge är i sorg”. Så inledde norska nyhetsbyrån NTB en artikel häromveckan. En artikel som felaktigt påstod att självaste kungen var död. Även om den norska tabben var ovanligt pinsam i sitt slag är sådana här misstag sånt som händer då och då. Det kan handla om allt ifrån idrottshändelser till politiska beslut där det finns goda skäl för redaktionerna att anta att det kommer att gå på ett visst sätt och därför kan vara taktiskt att förbereda en text eller push-notis. Therese Rosenvinge har i veckan tittat närmre på fenomenet förproducerad journalistik. Och vad som kan hända när verkligheten inte blir så som journalisterna förutspått.

Veckans utspel om gårdsförsäljning, vilken koll hade DN-debatt på möjliga PR-kopplingar? Nazi-kartläggningar då och nu. Aftonbladet och SvD plockade bort bilder i efterhand. Stampen-satir i Göteborg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. • Ogenomskinliga PR-samband bakom DN-debattI Sverige finns en utbredd praxis hos PR-byråer att inte berätta vilka kunder man har. Samtidigt som många tunga debattörer är knutna till just PR-byråer. Vi har i veckan ställt oss frågan hur det offentliga samtalet påverkas av det här – att det inte alltid går att veta säkert i vems intresse någon för fram en åsikt.I tisdagens Dagens Nyheter publicerades en debattartikel om gårdsförsäljning av alkohol och undertecknarna var tre tidigare ministrar och partiledare. Men samtidigt är två av tre också PR-konsulter. Så skrev dom alla i rollen som fria debattörer - eller finns det mer värt att veta? • Stora nazist-kartläggningar av tidningarna -99 och idag 1999 gick Dagens Nyheter, Expressen, Svenska Dagbladet och Aftonbladet samman och publicerade namn och bild på 62 nazister och mc-kriminella. En publicering som blev både hyllad och kritiserad, men som fick en given plats i svensk tidningshistoria.Men det här reportaget börjar i nutiden. För i onsdags gjordes en liknande publicering av Aftonbladet och Svenska Dagbladet gemensamt – där tidningarna gick ut med identiteten på 84 personer ur nazistiska Nordiska motståndsrörelsen. Men var alla verkligen aktiva nazister i NMR? • På Stampen-satir med legendarisk mediemurvel Just nu skrattar Göteborg hejdlöst åt döden, tidningsdöden. Stampens och Göteborgs-Postens uppgång och fall har blivit en svart komedi på stans Stadsteater.Grunden till pjäsen - Tidningshuset som gud glömde - är grävartiklar som branschtidningen Resumés Leif “Honken” Holmkvist skrivit om Stampens vidlyftiga tidningsaffärer. Ett shoppande med lånade pengar, som i slutändan placerade tidningskoncernen på randen till konkurs.Vår reporter Tonchi Percan begav sig till stadsteatern i Göteborg - för att i sällskap med just Leif “Honken” Holmkvist sitta på främre parkett under självaste premiären.

Svenska Dagbladet och Skanska i bråk om dörrnotan på Nya Karolinska. Kostar den över en miljon? Ensidig polisintervju i P4 Kalmar. Rubrik-race i medier om piller istället för träning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. • Svenska Dagbladet och Skanska i bråk om miljonnota för dörr – vad stämmer egentligen?I sin granskning av skenande kostnader i samband med bygget av Nya Karolinska sjukhuset i Solna gick SvD ut med en häpnadsväckande uppgift i söndags om hemliga priser. Det kostar 1,2 miljoner kronor för att byta en dörr, skrev tidningen.Men är det så enkelt som det låter, eller finns det komplicerande omständigheter här? Byggbolaget Skanska har i veckan gått till stenhård attack och anklagat Svenska Dagbladet för att ha haft fel. Så hur är det egentligen, finns det ett dörrbyte på Nya Karolinska som kostar över en miljon kronor? Reporter: Jonna Westin • P4 Kalmars "storyn bakom" hörde bara ena sidanDet ska nu handla om ett rättsfall i Kalmar som i över ett år varit omgärdat av stor medieuppmärksamhet. Det handlar om en polisman som i samband med ett ingripande kallade en person för “arabjävel” – något polismannen nu står åtalad för.I slutet av sommaren publicerade P4 Kalmar vad dom beskrev som “storyn bakom”. I ett 15 minuter långt reportage fick polismannen förklara sina skäl och berätta sin version av händelseförloppet. Samtidigt som andra sidan inte kom till tals. Reporter: Erik Petersson • Vetenskap blev visklek om träningspillerSom redaktör och rubrikmakare vill man gärna dra saker så långt det går. Men det finns förstås en gräns, där en tillspetsad paketering övergår till att bli direkt felaktig.Vi har i veckan följt hur det såg ut när ett reportage från vetenskapsradion om så kallade “träningspiller” spreds vidare i det mediala ekosystemet.Där förvandlades det från forskning med substanser på möss - till ett nytt piller som gör att du kan sluta träna. “Drömpillret är här”. Reporter: Therese Rosenvinge

Ekot hade fel i en nyhet om medlemmar i Svenska kyrkan. Varför dröjde rättelsen? Omni växer, men får kritik av Dagens Nyheter. Om varumärken i SVT och TV4. Hur mycket varumärken kan visas i rutan? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. • Senfärdig rättelse efter felaktig Eko-nyhet om kyrkan (från minut 1)Medier har legat i för att hitta passande nyhetsvinklar inför kyrkovalet. För en vecka sen rapporterade Ekot om ett trendbrott när det gäller medlemmar i Svenska kyrkan. Att antalet medlemmar ökar inför valet. Men trenden har inte brutits. Det är fortfarande fler som går ur än in i Svenska kyrkan. Medlemmarna blir färre.Vår reporter Jonna Westin har i veckan tittat närmre hur Ekot hanterade den här publiceringen. Om varför det blev fel från början, och framför allt varför en rättelse drog ut flera dagar på tiden. • Omni kritiseras av DN: "för branschen är det ett stort problem" (från minut 12)Nyhetstjänsten Omni växer. Deras nyhetsflöde lockar en halv miljon läsare i veckan och nu under hösten lanseras en ny app för affärsnyheter. Men Omni får samtidigt hård kritik – för att med gratissammanfattningar av andra mediers journalistik slå undan fötterna för dom som gör och bekostar journalistiken. Omnis grundare Markus Gustafsson slår ifrån sig all kritik om snyltande. Medan Dagens Nyheters redaktionella utvecklingschef Martin Jönsson tycker att det behövs mer debatt. Reporter: Therese Rosenvinge. • Inkonsekvent visning varumärken i TV-rutan (från minut 22)Vi har alla någon gång lagt märke till den övertejpade loggan på ett par skor eller det utblurrade märket på en ryggsäck.Men när SVT i veckan bevakade lanseringen av en ny Iphone var den ikonsika frukt-loggan plötsligt överallt i rutan. Något som fick oss här på Medierna att ställa oss frågan:Vad är det egentligen som gör att samma logga och varumärke kan vara helt okej i ett TV-sammanhang men samtidigt paria i ett annat?Reportrar: Erik Petersson och Ebba Kulneff

60 personer döda i orkanen Harvey, 1200 döda i sydasiatiska monsunen. Människoliv värderas olika i nyhetsfabrikens logik. Turkiet fortsätter jaga journalister. Ekots skandaltweet om Ulf Kristersson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Monsunen i Sydasien dränkt av Harvey-rapportering (från minut 1)Sammanlagt har mer än 40 miljoner människor drabbats av monsunen i Sydasien. En monsun som skapat de värsta översvämningarna på tio år i Bangladesh, Indien och Nepal. Megastäderna Bombay och Karachi har lamslagits, hem har raserats, byar har dränkts. Omkring 1200 människor har fått sätta livet till. Men i nyheterna, där har det som du nog märkt, varit fokus på ett helt annat håll. För när stormen Harvey och översvämningen som drabbat USA fått uppslag efter uppslag i tidningarna har den alltså än värre katastrofen i Sydasien bara resulterat enstaka artiklar och små notiser. En nyhetsvärdering som knappast är överraskande, som går långt tillbaka i tiden och som för många i branschen ses som helt självklar. Det är bara så det är. Men varför är det så det är? Vad ligger bakom att den översvämning som dödat drygt 60 får hela fem gånger så mycket utrymme i stora svenska medier som den översvämning som dödat 1200? Reporter: Therese Rosenvinge. Turkiet fortsätter ställa journalister inför rätta (från minut 15)Tillståndet för yttrandefriheten i Turkiet är fortsatt mycket kritiskt. På måndag återupptas den uppmärksammade rättegången mot sjutton medarbetare på tidningen Cumhuriyet. Frilansjournalisten Tomas Thorén har träffat journalister i Istanbul som kämpar för sina kollegors frigivning, men också besökt en Erdoganvänlig tidning som välkomnar åtalet. Ekot pudlar efter skandaltweet om Kristersson (från minut 29)Förra veckan kunde vi berätta om den storm av kritik som på fredagseftermiddagen mötte Ekots publicering om moderatpolitikern Ulf Kristerssons politiska bakgrund. En publicering med en webbartikel och en tweet som listade nästan uteslutande skandaler och negativa omdömen och beskrevs som Ulf Kristerssons politiska karriär i stolpform. Trots att Ekot pudlade och avpublicerade har kritiken fortsatt. Det obalanserade urvalet har fått många tunga debattörer att ifrågasätta Ekots opartiskhet. Vi stämde träff med Ekots ansvariga utgivare Olle Zachrisson. Reporter: Erik Petersson.