Fredagsintervjun

Historieprofessorn Fredrik Charpentier Ljungqvist intervjuas av Henrik Höjer. Hur står det till i dagens Europa och åt vilket håll har världsdelen förändrats sedan millennieskiftet? Fredrik Charpentier Ljungqvist är också klimathistoriker och anser att klimatdebatten är alltför katastrofinriktad. Han noterar också att det ännu finns stora skillnader mellan olika länder – och de följer den forna järnridån.

Richard Jomshof (SD), ordförande i riksdagens justitieutskott intervjuas av Staffan Dopping. Han vill inte ”ha en cirkus en gång till” och stiger därför ned från posten som utskottsordförande eftersom han kommer att delges misstanke om hets mot folkgrupp. Richard Jomshof säger att han vill ha fokus på sakfrågan, och den är enligt honom yttrandefrihet och rätten att kritisera islamism. Om karikatyrer av den art som han själv har delat på X inte är lagliga i Sverige är demokratin i fara, anser Jomshof.

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) intervjuas av Staffan Dopping. Lågkonjunkturen är lång och utdragen, och det dröjer innan det blir ”ekonomisk sommar”. Men segern över den höga inflationen har redan utropats, och nu kan regeringen bedriva mer tydlig konjunkturpolitik för att få igång hjulen. Hör också vilka politiska talepunkter som Elisabeth Svantesson gillar och vilken slogan hon själv har myntat och varför hon känner lite avundsjuka på Socialdemokraterna. Och varför hon tycker att Magdalena Andersson är polariserande och inte talar som en person som håller ihop Sverige. 

Journalisten och författaren Elinor Torp intervjuas av Jörgen Huitfeldt. Skolan brukar beskrivas som Sveriges största arbetsplats och utgör vardagsmiljön för omkring 1,5 miljoner människor. Under de senaste 35 åren har den genomgått ständiga och drastiska förändringar och alltfler elever uppges må dåligt i skolan. I boken ”Flickan i korridoren” följer Elinor Torp spåren efter 12-åriga Karolina som tog sitt liv 2021. Och av det hon lämnade efter sig framgår att hennes svårigheter att stå ut med skolan var en starkt bidragande orsak till tragedin.

Författarna Erik J Olsson och Catharina Grönqvist Olsson intervjuas av Jörgen Huitfeldt. Sverige har blivit allt mjukare och orsaken är att kvinnor och värderingar som generellt är typiska för dem vinner alltmer mark – framför allt inom den offentliga sektorn. Den tesen förs fram i nya boken ”Den mjuka staten”. Men vad menar författarna med ”mjuk”? Och är en överdos av kvinnliga värderingar en sannolik förklaring till att Sverige fått allt större svårigheter att tackla fenomen som gängkriminalitet och svaga skolresultat?

Bistånds- och utrikeshandelsminister Johan Forssell intervjuas av Magnus Thorén. Regeringen har beslutat att förändra den svenska biståndspolitiken i grunden. Borta är många formuleringar om global fattigdomsbekämpning och rättvisa. I stället handlar mycket om näringslivssamarbete, att biståndet ska leda till minskad migration och att det vi skänker fattiga länder också ska gynna oss själva. Varför behövs den här förändringen? Och hur svårt är det att i praktiken leva upp till de fina orden om tuffare kontroller och ökad effektivitet?

Brittiska The Spectators chefredaktör Fraser Nelson intervjuas av Magnus Thorén. Upploppen som skakat Storbritannien har inte bara inneburit våld, förstörelse och en regering under tryck. De har också utlöst en debatt om hur oroligheterna skildras av politiker och i medier. Handlar kaoset enbart om främlingsfientlighet, eller finns det fler viktiga aspekter att lyfta kring den senaste tidens våldsamheter?

Anders Bolling är journalist och har skrivit om samhälle och klimat. I diskussionen reflekterar han över varför klimatfrågan är så infekterad och hur medierna kan bli mer professionella i bevakningen. Han utforskar skillnaden mellan väder och klimat, betonar vikten av nyanserad debatt och belyser hur journalistikens retorik påverkar allmänheten. Dessutom delar han med sig av sina insikter om klimatets komplexitet och hur det påverkar identiteter och politiska åsikter.

Klimataktivisten Pontus Bergendahl intervjuas av Magnus Thorén. Med vägblockader, kupper i TV och civil olydnad har Återställ våtmarker fått mycket uppmärksamhet de senaste åren, och deras aktioner har bidragit till att frågan om utdikade torvmossar hamnat i fokus. En av dem som varit med längst i rörelsen är Pontus Bergendahl. Varför valde han aktivism framför traditionell politik? Vad menar han med talet om revolution, och vilka ska få sitta med i det ”folkråd” som Återställ våtmarker anser ska styra i stället för våra demokratiskt valda politiker?

Professor Martin Kulldorff intervjuas av Magnus Thorén. I våras fick Martin Kulldorff sparken från ansedda Harvard Medical School. Orsaken var att han under coronapandemin hade motsatt sig den amerikanska strategin gällande nedstängningar, stängda skolor och vaccination av unga. I Fredagsintervjun berättar Kulldorff om hur han som professor censurerades och om varför han anser att yttrandefriheten på allvar nu är hotad i väst.