Europapodden

Finland är nu inne i Nato och den nya maktbalansen runt Östersjön är ett faktum. Men mitt i havet utgör strategiskt belägna Åland ett demilitariserat undantag. Och Ryssland har en särställning på ön. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. På tisdagen hissades Finlands flagga utanför Natos högkvarter i Bryssel. I en framtid där även Sverige inträtt i Nato återstår bara två små områden runt Östersjön som inte är del av försvarsalliansen; den ryska exklaven Kaliningrad mellan Litauen och Polen och så St Petersburg längst in i Finska viken. Hör om hur den nya maktbalansen ser ut, om Östersjöns sårbarheter och om Rysslands aktuella militära närvaro i regionen. Rysslands inflytande på Åland får ny aktualitetMedan Bornholm och Gotland fått stärkt militär närvaro till följd av det nya säkerhetsläget i Östersjön har strategiskt belägna Åland en helt annan situation. Åland utgör en demilitariserad zon och det senaste avtalet från 1940-talet ger Ryssland en särställning som övervakare av demilitariseringen. Vad betyder det i praktiken? Hör om hur Finlands Nato-inträde nu påverkar Åland, i fred och krig, och om hur frågan om demilitariseringen och det ryska konsulatet i Mariehamn kommit upp till ytan på ett nytt sätt. Och är Åland en svag länk mitt i det som nu är snudd på att bli en innanhav till Nato? Medverkande: Carina Holmberg, korrespondent i Finland. Niklas Granholm, forskningsledare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. Göran Djupsund, professor i statsvetenskap vid Åbo Akademi och bosatt på Åland. Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese RosenvingeTekniker: Joar Jonsson

Europas länder har gått från vankelmodiga till vapenbröder och nu rullar de omtalade tyska stridsvagnarna in i Ukraina. Samtidigt kvarstår flaskhalsar när Europa ska få ihop sin vapenekvation. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Från Tysklands hjälmar till Polens stridsflygplan. För ett år sedan började Europa på allvar diskutera tunga vapen till Ukraina. Den ryska jättekonvojen hade kört fast på sin väg mot huvudstaden Kiev och Ukrainas oerhörda försvarsförmåga slog omvärlden med häpnad. Nu i dagarna har såväl tyska som brittiska moderna stridsvagnar rullat in i Ukraina och sedan ett par veckor finns även polska Leopard 2-stridsvagnar på plats. Leveranserna beskrivs som mycket betydelsefulla, om än inte tillräckliga. Europa måste nu lösa flera problem och komma till rätta med flera flaskhalsar i industrin för att kunna fortsätta fylla på med vapen och ammunition och inte samtidigt helt tömma de egna förråden. Polens roll som pådrivare för vapenstödetHör korrespondent Samuel Larsson om Polens offensiva linje och retorik i fråga om att stötta Ukraina. Polens president Andrzej Duda har inte sällan i sina uttalanden tagit sikte på Tysklands avvaktande hållning och landet har utan tvekan drivit resten av Europa framför sig när det kommer till vapenstöd. Polen har också under det gångna året förvandlats till en logistikhub för västs stöd till Ukraina och landet vill nu bli Europas främsta militärmakt.Medverkande: Samuel Larsson, korrespondent i Polen. Susanne Palme, EU-kommentator. Magnus Christiansson, lektor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan. Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese RosenvingeTekniker: Joachim Persson

Stinkande sopor på Paris gator när ilskan växer mot Emmanuel Macron och pensionsreformen som blivit hans prestigeprojekt. Regeringen har klarat livhanken, men den franska krisen är långt ifrån över. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Emmanuel Macron har inte fått ihop en majoritet för sin reform av pensionssystemet, så i förra veckan höjde han insatsen genom att ta till en specialparagraf i grundlagen och runda parlamentet. Som svar på det höll nationalförsamlingen inte bara en utan två misstroendeomröstningar mot Macrons premiärminister Élisabeth Borne och hennes regering på måndagen. Regeringen kunde klamra sig kvar, men marginalen var inte särskilt betryggande. Och nu planeras nya massprotester i den franska huvudstaden. Anklagas för att agera maktfullkomligt Protesterna går nu bortom den omstridda pensionsreformen och handlar även om Frankrikes konstitution och det politiska tillvägagångssättet – att ta till den så kallade “atombombsparagrafen“ som vapen för att driva igenom en omstridd förändring. Odemokratiskt och maktfullkomligt, anser kritikerna vars röster tilltar i styrka. Samtidigt som krisen fördjupas på hemmaplan tar Frankrike strid för flera tunga frågor i EU. Inför veckans toppmöte är ett potentiellt storbråk mellan Frankrike och Tyskland under uppsegling. Medverkande: Marie Nilsson Boij, korrespondent i Paris. Göran von Sydow, statsvetare och direktör för Sieps. Susanne Palme, EU-kommentator. Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese RosenvingeTekniker: Jacob Gustavsson

EU-flaggan mot vattenkanoner i Tbilisi. Georgien slits mellan EU och Ryssland. Och ett år med skenande priser. Hör om hur Europa kan tämja inflationen och hur bankkollapsen i USA påverkar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sammandrabbningarna mellan polis och demonstranter i Georgiens huvudstad Tbilisi har involverat brandbomber, tårgas och vattenkanoner. På ytan har protesterna handlat om ett lagförslag riktat mot organisationer och medier som får pengar från utlandet, det har kallats för “den ryska lagen”. Men under ytan handlar de starka bilderna om mycket mer – en dröm om Europa, men där Bryssel hittills inte ansett Georgien redo att bli en del av unionen.Så fortsätter inflationen att slå mot EuropaAlla länder är del av samma globala marknad och hela Europa har fått vänja sig vid kraftigt stigande priser det senaste året. Men inflationen och de skyhöga matpriserna slår olika hårt – i Ungern till exempel låg inflationen på strax över 26 procent nu i januari, i Spanien på strax under 6 procent. Hör om skillnaderna och om svårigheterna att komma åt spöket. Till detta läggs nu även oron på marknaden efter att den nischade banken SVB kraschat i USA. Hör om hur Europa kan påverkas. Medverkande: Johanna Melén, utrikesreporter Ekot. Susanne Palme, EU-kommentator. Kristian Åström, ekonomikommentator. Daniel Alling, Tysklandskorrespondent.Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese RosenvingeTekniker: Behzad Mehrnoosh

I Estland har Kaja Kallas återvalts och i Finland bubblar valrörelsen. Hör om hur Rysslands krig präglar de båda länderna och om hur Finland släppt Sveriges hand på vägen mot Nato. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Estland och Finland har tillsammans merparten av EU:s gräns mot Ryssland. Regeringscheferna Kaja Kallas och Sanna Marin har varit tongivande för EU:s stöd till Ukraina och i de båda länderna hålls det val i dessa dagar. I Finland är det en knapp månad kvar och i Estland hölls val den gångna helgen. Det liberala Reformpartiet blev med bred marginal största parti och premiärminister Kaja Kallas får i uppdrag att bilda regering.Så ser Finland på Sveriges Nato-strulI Estland har det varit ett val helt präglat av kriget och där det massiva stödet till Ukraina till viss del blivit omstritt. I Finland däremot råder konsensus om Ukraina-stödet och det är istället statsskuld och skatter som får mest fokus. Även Nato-debatten har lagt sig och i Finland talar man helst tyst om att man kanske nu går före Sverige in i försvarsalliansen. Medverkande: Carina Holmberg, korrespondent i Finland och Baltikum. Marianne Sundholm, politikreporter Yle. Susanne Palme, EU-kommentator. Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese RosenvingeTekniker: Mariette Parling

Hör om Internationella brottmålsdomstolen i Haag och hur Putin kan dömas. EU stöttar arbetet med att samla bevis och utreda misstänkta krigsbrott i Ukraina. Men vägen till en rättsprocess är snårig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I Ukraina pågår ett febrilt arbete för att samla in bevis och registrera misstänka krigsförbrytelser. Lubna El-Shanti har träffat offer och krigsbrottsutredare och totalt har över 70 000 misstänkta krigsbrott registrerats. I Ukraina finns en stark förhoppning om att kunna åtala och döma Putin för invasionen, aggressionsbrottet. Ukraina sätter stort hopp till folkrättenSvårigheterna inför en framtida rättsprocess är många – immunitet för ledare, att Ryssland inte erkänt Internationella brottmålsdomstolen ICC, möjligheten att gripa Putin med mera. Förslag finns om att upprätta en ny särskild internationell tribunal för att runda vissa av problemen. Men flera komplikationer återstår och frågan om hur rättvisa ska kunna skipas för det som nu sker i Europa har hamnat högt upp på EU:s dagordning. Flera europeiska länder bedriver också egna utredningar, däribland Sverige. Ukraina sätter stort hopp till det internationella rättsväsandet. – Alla de mest ansvariga ledarna i krigen i Jugoslavien har hamnat i tribunalen förr eller senare. Så tiden verkar för rättvisan, säger Pål Wrange, professor i folkrätt i Europapodden.Medverkande: Lubna El-Shanti, Ukrainakorrespondent. Susanne Palme, EU-kommentator. Pål Wrange, professor i folkrätt vid Stockholms universitet. Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese RosenvingeTekniker Tor: Sigvardsson

Det ryska anfallskriget har fått EU att ompröva sin roll på världsscenen. Nu samarbetar unionen tätare än någonsin med Nato och Kina pekas ut som nästa strategiska utmaning efter Ryssland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Nyligen undertecknade EU och Nato en ny säkerhetsdeklaration och organisationerna stärker nu sin gemensamma front. Hör om hur samarbetet mellan EU och försvarsalliansen blir allt mer praktiskt orienterat, i allt från att tackla cyberhot och skydda viktig infrastruktur till att hantera Kina, som i det nya dokumentet pekas ut som en rival. Europa jobbar även för att snabba på och bygga ut sin försvarsindustri och EU tar nu steg mot gemensam finansiering som hade varit otänkbara för ett år sedan.– Det blir ett helt annat EU och Europa som kommer ut ur den här konflikten, säger Björn Fägersten seniorforskare vid Utrikespolitiska institutet. Medverkande: Björn Fägersten, seniorforskare vid Utrikespolitiska institutet och vid för analysföretaget Politea. Katarina Engberg, freds- och konfliktforskare samt senior rådgivare på Sieps. Susanne Palme, EU-kommentator. Programeldare: Caroline SalzingerProducent: Therese RosenvingeTekniker: Mariette Parling

Stängsel och taggtråd har gått från dystopi till realitet när snart sagt hela EU har hägnats in. Hör om hur EU bytt morot till piska i migrationspolitiken och hur nästa migrationskris ska avvärjas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Fortress Europe, Fästning Europa. Efter millennieskiftet dök det 40-tals osande begreppet upp som något av ett skällsord, när europeiska liberaler anklagade högerkrafter för att vilja skärma av Europa från resten av världen. Nu är förskansningen snudd på ett faktum. Medlemsländerna har byggt sammanlagt mellan 1000-2000 kilometer stängsel längs med unionens yttre gränser. Samtidigt ökar antalet migranter som kommer till EU, inte sedan flyktingkrisåret 2016 har så många människor sökt asyl i EU som 2022 och fler väntas i år. Det brinner därmed i knutarna att ta sig an det som fler befarar kan bli en ny migrationskris och en stor fråga som fått ny aktualitet är huruvida EU ska bekosta gränsstängsel eller inte. – Det här att migranter används som vapen mot EU. Det ledde till panik häromåret och en mycket hårdare hållning från EU:s sida, säger Susanne Palme om det skiftade tonläget i unionen. Hör också om den senaste dramatiska utvecklingen i Moldavien, där premiärministern avgick i fredags. Dagen innan hade Ukrainas president Zelenskyj besökt Bryssel och berättat om ryska långtgående planer på en statskupp i landet. Uppgifter som senare även bekräftats av Moldaviens president. Medverkande: Susanne Palme, EU-kommentator. Daniel Alling, Tysklandskorrespondent. Marie Nilsson Boij, Sydeuropakorrespondent. Johanna Melén, utrikesreporter. Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese RosenvingeTekniker: Heinz Wennin

En förödande jordbävning försätter Turkiet i landssorg. Katastrofen blandar om korten inför presidentvalet och kanske kan omvärldens hjälp i räddningsarbetet rent av överbrygga politiska klyftor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Turkiets president har utlyst sju dagars landssorg efter jordbävningen tidigt på morgonen den 6 februari. Även om omfattningen ännu inte är fullt ut känd står det klart att det inträffade är en historisk katastrof och ett nationellt trauma för Turkiet. Få saker sätter ett lands strukturer och ledare på prov så som en naturkatastrof. Så med dryga tre månader kvar till vårens president- och parlamentsval är det nu upp till bevis för Recep Tayyip Erdoğan, som haft makten i Turkiet i 20 år. Kommer han att kliva fram som en trygg ledare och samla det chockade landet eller snarare bli en måltavla för kritik från oppositionen?Nödhjälp har tidigare påverkat Turkiets relationerSamtidigt skyndar världens länder nu till Turkiets undsättning. Inte minst Sverige, som EU:s ordförandeland, har en uppgift i att samordna medlemsländernas bistånd. I samband med tidigare jordbävningar har det skett närmanden mellan Turkiet och länder med vilka landet haft en komplicerad relation, berättar statsvetaren Paul Levin. Så frågan är om omvärldens hjälp i räddningsarbetet även den här gången kan få infekterade omvärldsrelationer, däribland relationen till Sverige, att läka.Medverkande: Johan-Mathias Sommarström, Mellanösternkorrespondent. Paul Levin, föreståndare för Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet. Susanne Palme, EU-kommentator.Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese RosenvingeTekniker: Tim Kellerman

Kärnvapen, militärbaser, smältande isar och outnyttjade naturresurser. Världens stormakter positionerar sig och Rysslands krig ritar om den geopolitiska kartan norr om polcirkeln. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Suget efter blottlagda naturtillgångar och nya handelsvägar till sjöss får stormakterna att intressera sig alltmer för Arktis. Ryssland, USA, Kina och Europa – alla vill spela en aktiv roll och få del av kakan. Men intressena i regionen kolliderar på flera områden och stormaktsrivaliteten blir allt mer påtaglig. Rysslands invasion av Ukraina har kullkastat förutsättningarna för samarbeten och exempelvis Arktiska rådet sattes snabbt på paus. Från Rysslands sida märks en militär upprustning i regionen med nygamla militärbaser, bland annat för att skydda strategiska kärnvapen vid Kolahalvön. Så ritar klimatförändringarna om kartanDen globala uppvärmningen, som enligt forskning går snabbare i Arktis än någon annanstans, ritar bokstavligen om kartan. Samtidigt pekas Arktis ut som ett hett område för att klara av den gröna omställningen. Här vill även EU vara med och dra nytta av sina nordligaste områden och de senaste tio åren har EU börjat bedriva en mer aktiv politik för Arktis. Hör också om hur de arktiska staterna i Norden var och en tacklar det nya säkerhetspolitiska läget.Medverkande: Samuel Larsson och Carina Holmberg, Nordenkorrespondenter på plats i Tromsö. Susanne Palme, EU-kommentator. Niklas Granholm, forskningsledare vid Totalförsvarets forskningsinstitut.Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese RosenvingeTekniker: Christer Tjernell