Europapodden

Rysslands krig mot Ukraina blåste liv i frågan om EU-utvidgning, men processen går trögt och tålamodet prövas i såväl Ukraina som på Balkan. Hör om toppmötesveckan då det är upp till bevis för EU. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. EU håller toppmöte för att klubba nytt miljardpaket till Ukraina och ta steg för en utvidgning av unionen. Men i kulisserna spökar Ungerns premiärminister Victor Orbán, fast besluten att sätta käppar i hjulet. Tjänstemännen har kastat in handduken – nu är det upp till EU-ledarna att hitta en lösning för att infria det historiska löftet till Ukraina.Tålamodet rinner ut på västra BalkanEfter flera år av dödläge har Rysslands anfallskrig blåst liv i frågan om en utvidgning av EU till länderna på västra Balkan. Men hur mycket tålamod har länderna i Europas väntrum, innan grusade förhoppningar knuffar dem i famnen på Ryssland och Kina? Hör också om Europadrömmen som klistret som håller sköra länder samman – och riskerna om den drömmen dör.Medverkande: Susanne Palme, EU-kommentator, Andreas Liljeheden, EU-korrespondent, och Milan Djelevic, Östeuropakorrespondent – alla för Sveriges Radio.Programledare: Caroline SalzingerProducent: Anna Roxvall

En andra krigsvinter drar in samtidigt som sanningens ögonblick närmar sig för Europas stöd till Ukraina. Det är nedräkning inför årets sista EU-toppmöte där flera stora framtidsbeslut ska tas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. EU-toppmötet om mindre än två veckor har beskrivits som existentiellt för Ukraina. Dels är det tänkt att EU-länderna ska besluta om att inleda formella medlemsskapsförhandlingar med Ukraina, dels ska EU-länderna enas om budgetstöd till landet. Men Ungerns Viktor Orbán hotar med att blockera besluten, något som gör det kommande toppmötet till ett kritiskt och ödesmättat ögonblick för såväl Ukraina som EU. Om EU-länderna misslyckas med att ta de viktiga besluten om Ukraina nu, riskerar EU:s trovärdighet som geopolitisk aktör att krackelera och Ukraina riskerar att stå utan det viktiga budgetstödet som ska säkra landets ekonomi de kommande åren. In i det sista försöker nu Europeiska rådets ordförande att rädda sammanhållningen inför mötet. Omstridd rysk närvaro på säkerhetsmöteI Skopje i Nordmakedonien har en diplomatisk drabbning mellan Ryssland och väst utspelat sig den senaste veckan. Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, OSSE, höll där sitt årliga ministermöte. Det här året bjöds Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov in, något som fick Ukraina, de baltiska länderna samt Polen att bojkotta mötet på utrikesministernivå. Uppenbart är att frågan om huruvida man bör samtala med Ryssland eller inte splittrar EU-länderna just nu. Hör också om hur Ryssland använde den europeiska diplomatiska scenen för att sprida sin propaganda. Medverkande: Susanne Palme, EU-kommentator. Fredrik Wadström, programledare för Radiokorrespondenterna Ryssland. Fredrik Löjdquist, chef för Centrum för Östeuropastudier vid UI och tidigare diplomat. Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese Rosenvinge

Finland slår larm om en rysk hybridattack och smäller ner jalusierna österut. Hör om det nya spända läget längs ryska gränsen och vad EU kan göra när migranter utnyttjas för att destabilisera Europa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Finlands statsminister Petteri Orpo har sagt att den senaste veckans utveckling vid gränsen mot Ryssland inte är en fråga om asylsökande, utan att det är en hybridattack och något som rör nationell säkerhet. På tisdagseftermiddagen stängdes den sista av de nio gränsövergångar som finns mellan Finland och Ryssland. Åtgärden illustrerar en ny spänning mellan grannländerna sedan Finland gick med i Nato. Hör radions korrespondent Carina Holmberg på plats i norra Finland. Förslag om nya EU-regler när migranter utnyttjas Från Bryssel uttrycks fullt stöd för Finland och EU har även bistått med gränsvakter. Frågan om hur unionen ska hantera när migranter utnyttjas för att destablisera Europa är högaktuell. I den krisförordning som nu förhandlas finns förslag om att kunna frångå vanliga asylregler i sådana speciella situationer. Hör också om hur den aktuella utvecklingen i Finland diskuteras inom Nato nu och hur åtgärden att stänga gränsen kan komma att användas i den ryska propagandan.Medverkande: Carina Holmberg, korrespondent för Finland. Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Bernd Parusel, statsvetare och migrationsforskare vid Sieps.

Arga rop om landsförräderi och statskupp hörs ända till Bryssel. Har den spanska politikens överlevnadskonstnär Sánchez gått för långt nu eller kan en amnesti för separatister läka Spaniens sår. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Efter månader av dödläge har socialdemokraten Pedro Sánchez nu kunnat bilda en ny regering i Spanien. Priset för makten är en uppgörelse med landets separatister och en amnestilag som rivit upp himmel och jord. Stora folkmassor har protesterat på Madrids gator de senaste veckorna och på kvällarna har det utbrutit våldsmamma sammandrabbningar med kravallpolis. Hör om vad den omstridda amnestilagen innebär och vad den stenhårda kritiken från oppositionen består i. Tonläget i den spanska debatten är skyhögt och högernationalistiska Vox partiledare Santiago Abascal talar om en pågående ”statskupp”. Hur splittrat är Spanien bortom den hätska retoriken? Kommer Pedro Sánchez kunna kyla ner stämningen och läka landets sår? Medverkande: Marie Nilsson Boij, Sydeuropakorrespondent. Susanne Palme, EU-kommentator. Niklas Bremberg, docent i statsvetenskap vid Stockholms universitet samt seniorforskare vid Utrikespolitiska institutet.Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese Rosenvinge

EU står inför en ny historisk utvidgning. En big bang för att pressa undan Ryssland, men inte utan stora risker för unionen. Hör om hur Ukraina och Moldavien kan bli EU-medlemmar 2030. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. EU-kommissionen vill inleda medlemskapsförhandlingar med Ukraina och Moldavien och ge Georgien status som kandidatland. Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har gjort att frågan hamnat högst upp på EU:s dagordning. Och om EU:s stats- och regeringschefer samtliga röstar för förslaget på nästa toppmöte i december innebär det början på ett historiskt nytt steg för unionen. Från EU-kommissionens sida ses utvidgningen som en säkerhetspolitisk nödvändighet, där man vill integrera nya länder i öst för att säkra och stabilisera sitt närområde och pressa undan Ryssland. Utvidgning av EU ses som provokation i MoskvaI bortre änden kan det handla om en framtida union med 35 medlemsländer. Jätteutvidgningen ställer stora krav på EU och kommer att kräva reformer. Svårigheterna och osäkerhetsfaktorerna är många. Vad händer om kriget i Ukraina drar ut på tiden? Hur kan EU hantera de utbrytarregioner som finns i såväl Moldavien som Georgien och där Moskva har direkt inflytande? Klart är att Ukraina och Moldavien nu gör stora ansträngningar för att snabbt leverera enligt EU:s kravlista. Vladimir Putin å sin sida har gjort klart att en utvidgning av EU är en provokation från väst och att Ryssland inte gör skillnad på EU och Nato. Medverkande: Susanne Palme, EU-kommentator. Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent. Göran von Sydow, direktör på svenska institutet för europapolitiska studier, Sieps. Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese Rosenvinge

Ungerns Viktor Orbán skakar hand med Putin och Italiens Georgia Meloni pratar om att EU-ledare tröttnat. Orosmolnen hopar sig för Ukraina. Men finns det främsta hotet mot Europas stöd inom unionen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Den ukrainska motoffensiven har fastnat i skyttegravarna och ett annat krig kräver just nu omvärldens uppmärksamhet. Samtidigt har EU svårt att infria sina löften om vapen till Ukraina och i USA har Ukrainastödet blivit en inrikespolitisk stridsfråga med ett år kvar till presidentvalet. Orosmolnen hopar sig för Ukraina och i Kiev märks nu en ny känsla av pessimism berättar radions korrespondent Lubna El-Shanti. Samtidigt undergrävs Bryssels enade linje mot Ryssland inifrån när exempelvis Viktor Orbán träffar och låter sig fotograferas tillsammans med en leende Vladimir Putin. Agerandet har väckt en diskussion om risken för trojanska hästar inom EU-systemet. Där vetorätten i utrikesfrågor gör det möjligt för enskilda länder att sabotera och bromsa beslut. Medverkande: Susanne Palme, EU-kommentator. Lubna El-Shanti, Ukrainakorrespondent. Björn Fägersten, seniorforskare vid UI och vd för Politea. Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese Rosenvinge

Inför nästa års val i Storbritannien framstår anrika konservativa Tories som ett parti bortom räddning. Hör om det historiska tappet i väljarstöd och om Rishi Sunaks svårigheter att tygla de egna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det har gått ett år sedan Liz Truss avgick som premiärminister i Storbritannien, efter en kaosartad och rekordkort tid i ämbetet. Rishi Sunak tog över med en tillsynes omöjlig uppgift framför sig – att ena ett sargat Toryparti och återvinna väljarnas förtroende. Nu, med ungefär ett år kvar till valet, framstår läget i Storbritannien som något mer stabilt, men splittringen i det konservativa partiet kvarstår och väljarstödet ligger på en historiskt låg nivå. Partiet gjorde uselt ifrån sig när det hölls fyllnadsval nyligen och bara var femte väljare anser idag att Torypartiet är kapabelt att leda landet. Så har Sunak någon plan för att rädda Tories undan en total kollaps? Disciplinen inom Tories framstår som helt urholkad och Liz Truss fortsätter att engagera en högröstad falang inom partiet. Hos Labour råder helt andra tongångar. Efter 13 år i opposition ser partiet ut att gå mot en promenadseger í nästa års val och segervittringen inom Labour är påtaglig. Vilken politik Labour går till val på är svårare att urskilja och de senaste veckorna har partiledaren Keir Starmer upplevt motvind för första gången. Han har fått kritik efter uttalanden om kriget mellan Israel och Hamas och frågan är om det är något som kan innebära långsiktiga problem för Starmer och Labour.Medverkande: Pontus Mattsson, Londonkorrespondent. Nicholas Aylott, docent i statsvetenskap vid Södertörns högskola och chef för Europaprogrammet vid Utrikespolitiska Institutet. Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese Rosenvinge

Den organiserade brottsligheten i Sverige har förgreningar över hela kontinenten. Hör om hur EU-länderna kan samarbeta mot gängen och om början till ett europeiskt FBI. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. De kriminella gängen i Sverige drar stor nytta av EU:s fria rörlighet. Pengar, narkotika, vapen och utförare av grova våldsbrott rör sig över landgränserna i Europa. Europapodden går igenom vilka verktyg och ramar för samarbete som finns för brottsbekämpning på europeisk nivå idag och vad polis och åklagare kan göra för att komma åt gängen och den grova organiserade brottsligheten. Hör också om vilka begränsningar som finns för samarbetet och hur det skulle kunna utökas. Behövs ett europeiskt FBI? Sedan två år tillbaka finns en europeisk åklagarmyndighet, EPPO, som kan ses som ett första steg på en sådan utveckling. En viktig nyckelhändelse för Europa var den franska polisens insats mot det krypterade kommunikationsverktyget Enchrochat sommaren 2020. Insatsen blottlade den organiserade brottslighetens omfattning i Europa och blev en ögonöppnare. Medverkande: Lasse Wierup, författare och journalist på Dagens Industri. Erik Fågelsbo, åklagare vid Eurojust i Haag. Susanne Palme, Ekots EU-kommentator. Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese Rosenvinge

Två terrorattentat i Europa på fyra dagar. Hör om varför terrorbekämpning över gränserna är så komplicerat och om dagens hotbild. Dessutom EU:s oförmåga när kriget rasar mellan Hamas och Israel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hör också om maktskiftet efter helgens val i Polen och vad det innebär för stödet till Ukraina och relationen till EU. Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Hans Brun, terrorforskare. Samuel Larsson, Polenkorrespondent. Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese Rosenvinge

Kriget i Ukraina har förflyttat Europas tyngdpunkt österut. Men är maktspelaren Polen en ledare att förlita sig på i den nya säkerhetspolitiska verkligheten? Hör Europapodden från Warszawa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Bråken med Bryssel och kritiken mot EU bubblar fortsatt i Polen. Men i det akuta säkerhetspolitiska läget som uppstod efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina fick konflikterna med Polen stå tillbaka för EU. Nu behövde Europa plötsligt Polen på ett helt nytt sätt och även för USA har Polen blivit en viktigare partner att knyta an till på andra sidan Atlanten. Hör om Polens nya roll som tungviktare i Europa och hur regeringen i Warszawa förvaltat sin nya position under det senaste ett och ett halvt året. På söndag går Polen till val och på sistone har en osäkerhet uppstått kring hur stadigt Polen står i sitt stöd till Ukraina. Medverkande: Samuel Larsson, Polenkorrespondent. Aaron Korewa, chef för Atlantic Councils Warszawakontor. Claes Wargskog, lektor i svenska vid SWPS-universitetet här i Warszawa. Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese Rosenvinge