CVE-podden

Det senaste året har flera polisområden i Sverige stärkt sin närvaro på sociala medier genom att införa så kallad digital patrullering. Syftet är att komplettera den fysiska polisnärvaron med en digital, och på så sätt möta människor i deras digitala miljö. Det är ett sätt för polisen att bygga relationer, skapa trygghet och förebygga brott online. Förhoppningen är att kunna sänka tröskeln för kontakt med polisen, delta i diskussioner på onlineforum och samtidigt markera gränser när det behövs. I CVE-podden berättar John Forsberg, förmågeledare på polisens nationella operativa avdelning NOA, om hur polisen arbetar med digital patrullering, varför det är lika viktigt att finnas i den digitala miljön som den fysiska, och vilka utmaningar som finns. Edvin Sandström, utredare på CVE berättar bland annat om hur arbetet ser ut i övriga Norden, där man på flera håll kommit längre än Sverige, och varför de här frågorna är viktiga att följa för oss som arbetar förebyggande mot våldsbejakande extremism. Samtalsledare är Helen Allvin, pressekreterare på CVE. Läs mer i CVE:s rapport Digital patrullering

De senaste 50 åren har ett stort antal gärningar som kan knytas till terrorism blivit kriminaliserade i Sverige. CVE publicerade nyligen en rapport som visar på svårigheterna att balansera mellan frihet och säkerhet i svensk terrorlagstiftning. I det här avsnittet av CVE-podden medverkar Vendela Laukkanen, utredare på CVE och Patrik Bremdal, docent i konstitutionell rätt och lektor i mänskliga rättigheter vid Uppsala universitet, i ett samtal som modereras av Fredrik Meiton, utredare på CVE. Vendela berättar om rapporten medan Patrik går djupare in på den grundlagsstadgade föreningsfriheten och varför den utgör ett fundament i ett demokratiskt samhälle. Medverkande: Vendela Laukkanen, utredare på CVE och Patrik Bremdal, docent i konstitutionell rätt och lektor i mänskliga rättigheter vid Uppsala universitet Moderator: Fredrik Meiton, utredare på CVE

Konspirationsteorier är en närvarande och stor del av våldsbejakande extremism, och förhållandet mellan dem är viktigt att förstå utifrån ett förebyggande perspektiv. I senaste CVE-podden diskuterar vi vad konspirationsteorier fyller för behov, vilka konspirationsteorier som är stora just nu och hur konspirationstro påverkar relationen till myndigheter och samhällsinstitutioner. Hur bemöter vi bäst individer som tror på konspirationsteorier, utan att skapa misstro? Medverkande: Astrid Askenberger, utredare, CVE Andreas Önnerfors, professor i idéhistoria, Linnéuniversitetet Samtalsledare: Edvin Sandström, utredare på CVE Samtalet utgår från kunskapsöversikten Konspirationsteorier, konspirationstro och våldsbejakande extremism som CVE publicerade i slutet av 2025.

Den globala våldsbejakande islamismen har flyttat fokus från Mellanöstern till Afrika. Sedan IS-kalifatets fall 2019 har det skett en kraftig ökning av jihadistisk aktivitet i främst Sahel-regionen och på Afrikas horn. I senaste avsnittet av CVE-podden berättar Fredrik Meiton och Vendela Laukkanen om hur utvecklingen påverkar Sverige, och om de rättsprocesser som ägt rum det senaste året som haft en koppling till IS i Somalia. Vad går att säga om gärningspersonerna? Och vad behöver vi som arbetar förebyggande mot våldsbejakande extremism i Sverige ha koll på när det gäller terrororganisationer med bas i Afrika? Medverkande: Vendela Laukkanen och Fredrik Meiton, utredare CVE. Samtalsledare: Helen Allvin.

En orolig omvärld skapar ett allvarligt läge i Sverige med komplexa och överlappande hot. Säkerhetspolisen ser en utveckling i Sverige där allt fler sympatiserar med våldsbejakande extremisters ideologi och propaganda. Våldsbejakande extremism, oavsett om den är höger, vänster eller islamistisk, är samtidigt transnationell. De senaste åren har ett antal händelser påverkat bilden av Sverige både inom landet och utomlands som kan vara hotdrivande. Samtidigt har olika typer av författningshot utkristalliserats. Ökad misstro mot samhällets funktioner och det demokratiska systemet riskerar att urholka tilliten till myndigheter och institutioner. Utvecklingen innebär ett ökat tryck på det svenska samhället där polarisering kan utgöra en grogrund för extremism. Välkommen att lyssna till ett seminarium från Almedalsveckan 2024 där Säkerhetspolisen, CVE, Segerstedtinstitutet och Expo delar med sig av analyser och reflektioner om våldsbejakande extremism i Sverige och omvärlden. Seminariet arrangeras gemensamt av CVE och Segerstedtinstitutet. Medverkande Ahn-Za Hagström, chef, Nationellt centrum för terrorhotsbedömning Jonas Trolle, chef, CVE Daniel Poohl, VD, Stiftelsen Expo Christer Mattsson, föreståndare, Segerstedtinstitutet Jenny Sonesson, moderator, CVE

Det allvarliga omvärldsläget skärper hoten mot Sverige, och främmande makt agerar allt mer offensivt. På senare år har det vid upprepade tillfällen förts på tal att statsaktörer kan underblåsa extremistiska aktörers säkerhetshotande verksamhet i och mot Sverige. Att statsaktörer kan underblåsa hot mot Sverige har uppmärksammats i samband med desinformationskampanjen mot socialtjänsten, koranbränningarna och mordplaner mot svenska judar, samt regimkritiker från olika länder. Det finns även ett flertal exempel på hur stater har främjat egna politiska och säkerhetsmässiga intressen genom att använda sig av icke-statliga aktörer som ombud för våldsutövning utanför den egna statens territorium. Hur ska vi förstå statsaktörers inblandning i våldsbejakande extremism? Hur omfattande är fenomenet och hur stort är denna typ av hot mot Sverige? Hur ska man i det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism kunna ha beredskap för statspåverkan? Välkommen att lyssna på detta panelsamtal från Almedalsveckan 2024. Medverkande Oscar Jonsson, doktor i krigsvetenskap, Försvarshögskolan Jörgen Holmlund, lärare i underrättelsetjänst, Försvarshögskolan Fredrik Hallström, enhetschef, Säkerhetspolisen Marco Zamorano-Tóth, moderator, CVE

Hur ska myndigheter kommunicera för att motverka anti-demokratiska krafter som vill använda våld för att förändra samhället? Falska rykten, desinformation och propaganda som sprids via digitala plattformar och AI kan mycket snabbt påverka hotbilden mot Sverige. I början av året presenterade regeringen en nationell strategi mot våldsbejakande extremism och terrorism. Fokus är lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. I detta arbete är kommunikation centralt. Hur ska myndigheter använda kommunikation för att motverka våldsbejakande extremism? Välkommen att lyssna på detta panelsamtal från Almedalsveckan 2024. Medverkande Karl Melin, presschef Säkerhetspolisen Linda Corsvall, kommunikationsdirektör, Socialstyrelsen Robert Kindroth, biträdande chef, CVE Viktor Adolphson ”YB Södermalm”, områdespolis Brit Stakson, moderator, mediestrateg

Christer Mattsson, en expert på antisemitism och samhällsfrågor, deltar i en djupgående diskussion om antisemitismens växande hot i dagens polariserade samhälle. Han belyser likheter mellan moderna och historiska antisemitiska idéer. En granskning av mediebevakningen kring Israel-Hamas-konflikten avslöjar hur rapporteringen påverkar allmänhetens uppfattning om antisemitism. Betydelsen av källkritik och utbildning i skolan framhävs också, samt vikten av samhällsinsatser för att främja trygghet och motverka hat.

Det här avsnittet handlar om den nya nationella strategin mot våldsbejakande extremism och terrorism som regeringen presenterade i början av 2024.  Medverkar gör Jonas Trolle, chef CVE Josefin Bergström seniorrådgivare som ingår i CVE's mobila stödteam. Programledare är Jenny Sonesson som är pressansvarig på CVE. 

Det här avsnittet är en fortsättning på tidigare episod om hur CVE:s mobila stödteam arbetar. Förra samtalet handlade om vem som kan rådfråga CVE och hur ett första samtal går till. Det här avsnittet tar upp vad som händer sedan med ett ärende. Vilka insatser kan CVE erbjuda? Medverkande: Marcus Hjelm och Elias Lomfors Carlberg, rådgivare respektive handläggare i CVE:s mobila stödteam Samtalsledare: Jenny Sonesson, pressansvarig, CVE.