SVT förvarnade misstänkta brottslingar och förvirrat icke-avslöjande om påstått vaccin-fusk i Ekot

SVT förvarnade misstänkta brottslingar om polisens razzia i stor fastighetshärva i Luleå. Om Ekots förvirrade uppföljning på Göteborgs-Postens avslöjande om fusk i vaccinkön. Och så om att staten ställer allt tydligare krav på innehåll, när mediestödet nu förhandlas om.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

SVT förvarnade om stor polisrazzia i Luleåhärva

Vi brukar säga att nyhetsjournalistik ska vara konsekvensneutral. Alltså publicera uppgifter som är sanna och relevanta, oavsett vilka konsekvenser det kan komma att få. Men är det verkligen alltid så enkelt?

I måndags gick SVT Norrbotten ut med uppgifter om att polisen förbereder en stor razzia i Luleå. Tillslaget hörde till en omfattande härva av grov brottslighet kopplat till det kommunala fastighetsbolaget Lulebo. SVT skrev: “Under stor sekretess ska polisen under måndag och tisdag genomföra tillslag hos ett femtontal personer som representerar andra företag i Luleå och de ska hämtas in för förhör.”

Reporter: Tonchi Percan

Svag Ekot-uppföljning på GP:s vaccinavslöjande

Efter ett starkt journalistiskt avslöjande följer inte sällan sämre kopior. Vi kan kalla det copycat-journalistik. Grunden är att när någon redaktion genom ett avslöjande visat på ett problem är det mycket enklare för andra redaktioner att följa upp med liknande historier. Manegen är redan krattad eftersom publiken har en förförståelse för problemet och helst också redan är riktigt förbannad över det.

När Sveriges Radios Ekot i veckan rapporterade om att ännu en länk till vaccinationsbokning i Västsverige hade spridits och fler hade gått före i kön, då var det Göteborgs-Postens avslöjande från februari de försökte kopiera.

Men kopian var sämre än originalet.

Reporter: Johan Cedersjö

Statliga innehållskrav i allt mer politiserat mediestöd

Just nu pågår en process som ska bestämma exakt vilka formuleringar det är som ska styra vilka som i framtiden ska vara berättigade till statligt mediestöd.

Tidigare har presstödet styrts av tabeller och siffror. Mätbara och handfasta variabler. Men efter den senaste utredningen om mediestöd har en annan parameter blivit aktuell i diskussionen. Nämligen om ett medie, som söker stöd, levererar redaktionellt innehåll av hög kvalité.

I år har myndigheten för press radio och tv för första gången känt sig nödgade att faktiskt definiera vad det här betyder. Resultatet är ett förslag om att bara medier som inte sprider felaktig eller manipulerad information eller vilseleder kring etablerad vetenskap ska kunna få mediestöd.

Reporter: Erik Petersson