Hur bevaka kontroversiella behandlingar utomlands? Så mycket vet Facebook om dig och cirkus med namnpubliceringar under metoo

Hjärtskärande när sjuka söker sista hoppet utomlands. Men hur ska medier bevaka kontroversiella behandlingar? Så mycket vet Facebook om dig. Och namnpubliceringar under metoo: När, vem och varför?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

• Ömmande porträtt av kontroversiella behandlingar
Runt om i världen erbjuds kontroversiella behandlingar för vår tids mest komplicerade sjukdomar. Behandlingar som ibland saknar vetenskapligt stöd. Under året har flera artiklar skrivits om till exempel långa antibiotikabehandlingar mot så kallad kronisk borrelia i Tyskland och om strålbehandling för svår hjärncancer i Mexico. Det är lätt att känna med de drabbade, men samtidigt, hur rimligt är det egentligen att uppmärksamma historier som till ger publicitet åt behandlingar som saknar evidens? Och är det rimligt att medier bidrar i kampanjer för att bekosta extremt dyra behandlingar?
Reporter: Johan Cedersjö

• Lyssnar Facebook på sina användare? 
Under hösten har Facebook återigen varit tvungna att gå ut och förneka att de spionerar på sina användare. Dessa rykten startas ofta med en situation du nog känner igen dig i: Du berättar för en vän om en produkt, strax därefter får du riktad reklam i ditt flöde om just den prylen. Flera gånger har Facebook varit tvungna att gå i svaromål mot anklagelser om att de, som närmast en underrättelsetjänst, avlyssnar oss för att kunna rikta reklamen precis rätt. Men behöver dom ens lyssna? Eller går det att förklara dom berättelserna om osannolikt välriktade annonser med den kunskap vi faktiskt redan har om hur mycket företaget vet om sina användare.
Reporter: Erik Petersson 

• Namnpubliceringsröra i spåren av metoo
Profiler som namnges, pekas ut utan att namnges eller inte namnges trots att andra namngett. Ja, det har varit rena berg- och dalbanan för publiken att hänga med i varför medier gjort som de gjort i olika fall under den här metoo-hösten. Utgivarna framhåller ju ofta att varje publicering är unik, men det finns det ju ändå pressetiska regler som ska utgöra grund för besluten. Vi ställde oss frågan vad konsekvenserna blir om de pressetiska bedömningarna framstår som ologisk i allmänhetens ögon. Och riskerna för systemet, när redaktioner konsekvent gör helt olika.
Reporter: Ebba Kulneff